klasskamp

”Det finns många anledningar att vara arg i Sverige”
”Det finns ingen strejk-gen i Frankrikes befolkning. Förr eller senare kommer det en reaktion även i Sverige mot alla försämringar”, säger Axel Persson, svensk-fransk lokföraren Axel Persson, ordförande i CGT:s järnvägsklubb i Trappes utanför Paris, som varit på mötesturé i Sverige för att prata om arbetarkampen i Frankrike.

Paris sophämtare laddar om
Efter tre veckors strejk har sophämtarna i Paris pausat strejken för att samla styrkorna inför nya aktioner.

”Vi är väldigt beslutsamma – vi kommer vinna!”
Proletären besöker ett strejkmöte för järnvägsarbetare i Paris. De är inne på tredje veckan av obegränsad strejk mot Emmanuel Macrons förslag att höja den allmänna pensionsåldern från 62 till 64 år.

Största strejkdagen i Storbritannien på tio år
– Vi är arbetarklassen, och vi är tillbaka, sa transportfacket RMT:s ordförande Mick Lynch när en halv miljon britter strejkade i veckan.

Stora protester mot avskydd pensionsreform
Det är ett stort folkligt missnöje mot Emmanuel Macrons försök att höja pensionsåldern i Franrike. ”Ett bra tecken att samtliga fackförbund är enade”, säger CGT:s ordförande Philippe Martinez.

Klasskampen har kommit hem till England
It's coming home! jublade de i England när deras damlandslag blev Europamästare inför ett fullsatt Wembley. Något annat som kommit hem till britterna på sistone är klasskampen.

Skotten i Sandarne
Den 14 maj 1931 mördades fem arbetare i Ådalen av utkallad militär. Det skulle vara sista gången kämpande arbetare besköts av samhällets våldsapparat. Det var det inte. Ett drygt år senare besköts arbetare i Sandarne utanför Söderhamn. Det var den 9 juli 1932. Proletärens Janne Bengtsson berättar om skotten i Sandarne och Klemensnäs sommaren för 90 år sedan.

Lyft blicken i dessa dyrtider
Istället för att diskutera vilka Tokyo-nudlar som är billigast, och var man kan panta stereon och om man ska gå över till det sämsta toapappret och annan bornerad snusförnuft, så bör man ställa krav på att också lönerna ska upp. Vi kallejobbare är trötta på att alltid vara samhällets krockkuddar och borde nog göra nåt åt det, skriver Magnus Hedman, restauranganställd.

Jaså, lönerna måste hållas nere, ministern?
Transportarbetarna i Storbritannien visar att det går att få upp arbetarfrågorna på dagordningen. Genom att ta ansvar för klassen, inte för företagens vinster.

Med kvinnor i fronten mot nyliberalismen
De senaste åren har det varit flera enorma strejker i Indien med upp till 250 miljoner deltagare, mot försämrad arbetsrätt och avreglering av jordbruksproduktionen. ”Den växande enigheten mellan arbetare och bönder måste stärkas ytterligare”, säger Kandikuppa Hemalata, ordförande för centralorganisationen CITU, till Proletären.

Statarsonen som blev författare
Idag uppmärksammar vi Jan Fridegårds 125-årsdag. Proletärens Janne Bengtsson tecknar ett porträtt av en av Sveriges stora arbetarförfattare, mannen bakom Lars Hård-trilogin och en av de mest oförsonliga kritikerna av det ända till 1945 existerande halvfeodala svenska statarsystemet. En verklighet Jan Fridegård kände utan och innan: han föddes i en statarbarack den 14 juni 1897. Jan Fridegård skrev för det hårda arbetets män och kvinnor. Som han själv uttryckte det ville han vara ett ”språkrör för många som lever och dör, hårt och tyst – utan möjlighet att själva få säga sitt ord”.

Vad ska vi göra åt de svenska oligarkerna?
De svenska oligarkerna sitter till synes orubbliga på samhällstoppen. Men inget varar för evigt…
Stöd Proletären!
Den nya mediestödslagen riskerar att slå hårt mot Proletären. Håller du med om att en revolutionär arbetartidning behövs? Ta då en prenumeration och stöd oss på andra sätt – skänk en gåva genom Swishnummer 1235636998.