Satsa på barnen. Börja med de yngsta. Med minskad nativitet följer färre barn till förskolorna. Den självklara konsekvensen av det är att antalet barn i grupperna minskar.
Det är en positiv utveckling. Då kan barngruppen lättare hållas ihop socialt och i åldersblandade grupper blir det färre nya barn att lära känna när äldre går vidare till skolan.
I grundskolan minskar antalet barn i klasserna. Det är bra för barnen. Särskilt för de yngsta som får färre sociala kontakter under skoldagen. Det medverkar till att skapa en lugnare skolmiljö.
Även på fritidshemmen minskar antalet barn i grupperna. Det är bra. Det behövs eftersom antalet barn i grupperna på fritidshem har vuxit mycket på senare år. Grupperna har vuxit till så stora grupper att det i stort sett är omöjligt att följa de pedagogiska dokument som ligger till grund för verksamheten.
Omsorgen om skolbarnen behöver dessutom byggas ut och erbjuda omsorg högre upp i åldrarna. I en verksamhet med inskrivna barn som ger större möjlighet för lärarna i fritidshem att ha stabila kontakter med barnens föräldrar.
Att antalet barn i grupper och skolklasser minskar ger en direkt förbättring av personalens arbetsförhållande på olika nivåer. En lugnare skoldag och färre sociala kontakter för barnen under dagen på förskolan och fritidshemmen, ger bättre förutsättningar för lärarna att genomföra såväl undervisning som social utveckling.
I samhällsdebatten talas det återkommande om att arbeta förebyggande för att stävja att barn och unga dras in i kriminalitet. Samtliga tre exempel är grundläggande i de insatser som samhället måste ta ansvar för.
Men ansvariga politiker arbetar i rakt motsatt riktning med argumentet att det saknas pengar.
Det finns pengar! Ta från de pengar som anslås till militär upprustning. Inte mindre än 143 miljarder kronor år 2025 med en ökning till 186 miljarder fram till 2030. Det borde räcka till övriga delar av välfärden också.
Tisdagen den 27 maj godkände EU:s medlemsländer ett försvarslån på 150 miljarder euro. Det införs ett nytt låneinstrument som kallas SAFE, (Security for Action for Europe). Lånen ska gå till luft- och missilförsvar, artillerisystem, missiler och ammunition, drönare och antidrönarsystem.
Pengarna ska lånas upp på kapitalmarknaden och fördelas till medlemsländer baserat på deras försvarsplaner. Utbetalningar kan börja redan 2025 och pågå till 2030 med en återbetalningsplan på cirka 45 år.
EU-kommissionens försvarsplan som antogs i mars i år har fem huvudpunkter, varav detta är en. Den totala ekonomiska mobiliseringen går på närmare 800 miljarder euro till försvarsutgifter.
Den 26 mars meddelade den svenska regeringen, i överenskommelse med Sverigedemokraterna, att Sverige ska låna 300 miljarder kronor till militär upprustning. Det gäller att ändra riktning på miljardrullningen. Med siktet inställt på att pengarna behövs i välfärden.
Och samtidigt ställa frågan om samhällets resurser verkligen ska gå till vapen. Då får man gå en rond eller två med krigshetsarna i Sverige.
