De senaste två åren har de sociala och fackliga protesterna avlöst varandra i Panama. Det har varit stora folkliga mobiliseringar bland annat för att stänga den giftiga koppargruvan Cobre Panamá, mot inskränkningar i strejkrätten och för rätten till dricksvatten.

De senaste månaderna har manifestationerna främst riktats mot ett lagförslag för att ”säkra den finansiella stabiliteten i socialförsäkringssystemet”, som högerregeringen uttrycker det. Eller för att ge privata fondbolag tillgång till det hittills statliga pensionssystemet, och tvinga arbetare att jobba längre innan de kan gå i pension, som demonstranterna menar.

I mars klubbades lagen igenom, och nu strejkar en rad fackförbund på obestämd tid för att lagen som försvaras av president José Raúl Mulino ska rivas upp.

– Det började med att lärarna gick ut i strejk för tre veckor sedan. Därefter anslöt sig bananarbetarna, byggnadsarbetarna och några mindre förbund, berättar Irving Pinzón från det militanta byggfacket Suntracs.

Bara några veckor efter att lagen röstades igenom i nationalförsamlingen skrev Panamas minister för inrikes säkerhet Frank Abrego under ett avtal tillsammans med Donald Trumps försvarsminister Pete Hegseth, om att USA:s militär åter ska få tillgång till landets militärbaser. Det har gjort att arbetarna fått sällskap på gatorna av studenter, bönder och ursprungsbefolkning som demonstrerar till försvar för landets suveränitet gentemot USA.

– Presidenten har på kort tid lyckats kombinera flera frågor till en gigantisk bajsmacka, där allt dåligt sköljer över oss på samma gång. Förutom attacken på socialförsäkringssystemet och den nationella suveräniteten har han också pratat om att han vill öppna gruvan på nytt, och bygga en stor damm som lokalbefolkningen protesterar mot.

Också USA:s president, som pratat om att ”ta tillbaka kontrollen” över Panamakanalen, och sagt att USA redan skickat trupper till Panama, har fått folk att gå ut på gatan.

– Donald Trump har slängt bensin på elden med sina uttalanden, eftersom hans version om avtalet skiljer sig från den vi får höra från vår egen regering, säger Irving Pinzón.

Landets sjuksköterskor har också anslutit sig till protesterna, men har hittills låtit bli att strejka för att hålla sjukhusen igång. Sjuksköterskefacket har sagt att de kan också börja strejka från och med den 19 maj, om inte regeringen backar om lagen.  

Samtidigt har regeringen och polisen mött protesterna med repression, och Mulino vägrar förhandla med demonstranterna. Många har gripits i samband med demonstrationerna, bland dem flera fackliga ledare – inklusive från Suntracs, som president Mulino återkommande kallat för maffia och terrorister.

– Vi står mot en regering som fullständigt bryter mot mänskliga och fackliga rättigheter, och som inte respekterar lagarna och våra konstitutionella garantier, säger Irving Pinzón.

Som pressansvarig i facket är hans jobb inte bara att informera om strejken och protesterna. Han har också spelat in kortfilmer för att sprida information på sociala medier om vilka rättigheter demonstranterna har om de arresteras, som att de inte får hållas mer än 24 timmar.

– Vi måste vidta nödvändiga åtgärder efter all regeringens motreaktion mot facket, som de ser som en nagel i ögat på dem.

Suntracs har i sina stadgar att de betalar ut ersättning till sina medlemmar när det är strejk, men efter att regeringen sedan några månader tillbaka frusit deras konton har de ingen möjlighet till det. Ändå är uppslutningen bakom strejken total.

– Vi byggnadsarbetare står kvar i kampen, försvarar våra kollegors och deras familjers sociala trygghet. Vi fortsätter att göra motstånd mot en regering som har valt förtryck som svar på protesterna. 

Avtalet med USA ser de som ett fullständigt brott mot den nationella suveräniteten, säger Irving Pinzón, och refererar till det uppror för drygt 60 år sedan som ledde till att USA under Jimmy Carter lämnade över kontrollen av kanalen till Panama.

– Redan 1964 kämpade studenter och det panamanska folket för sin fulla nationella suveränitet och neutralitet. Vi menar att detta måste bibehållas, ingen utländsk nation ska bestämma i Panama. 

– Och vi anser att dessa herrar som undertecknat och godkänt avtalet bör ställas inför rätta för att ha sålt ut landet, vilket regleras i vår konstitution och brottsbalk med straff på upp till 30 års fängelse.