2010 var det bara 40 procent av de arbetslösa som fick ersättning från arbetslöshetsförsäkringen, och enligt en prognos från arbetsförmedlingen kommer bara drygt 33 procent av de arbetslösa 2011 att ha fått ersättning från a-kassan. Orsaken är det hårdare regelverket som högerregeringen införde 2007.
Enligt samma prognos kommer andelen med ersättning från a-kassan sedan att sjunka ända ned till 25 procent 2012. Men de senaste månadernas varsel har förändrat läget något.
– När arbetsförmedlingen gjorde prognosen räknade de med att folk framförallt skulle trilla ur försäkringen. Nu kommer istället många nya arbetslösa direkt från heltidsjobb, som Saab-arbetarna, och de uppfyller arbetsvillkoret och beviljas ersättning, förklarar Melker Ödebrink som är kanslichef på a-kassornas samorganisation, SO.
Att arbetslösheten sedan november förra året återigen börjat öka i snabb takt leder alltså till att statistiken över hur stor andel som beviljas a-kassa förbättras. Men i grunden har inget förändrats, eftersom regelverket är detsamma.
– De som har det svårast har det lika svårt nu, förtydligar Melker Ödebrink.
Han berättar att knappt 400000 idag är öppet arbetslösa eller i program. Av dessa får drygt 110000 ersättning från a-kassan. 180000 är utförsäkrade, men får aktivitetsstöd. Kvar blir över 100000 personer.
– Det är helt klart en väldigt stor grupp människor som står utanför all typ av ersättning och som måste söka upp socialkontoret, eller vända sig till vänner eller liknande, konstaterar Melker Ödebrink.
Att en minoritet av de arbetslösa beviljas a-kasseersättning är nytt i Sverige. Det räcker med att vi går fem år tillbaka i tiden för att situationen ska se helt annorlunda ut. Då fick 80 procent av de arbetslösa ersättning från a-kassan. Detta ändrades när högerregeringen skärpte regelverket 2007.
– Att så få får a-kassa har framförallt tre orsaker. För det första, när du varit arbetslös i 300 dagar ramlar du ur systemet. För det andra så har det blivit mycket svårare att kvalificera sig för ersättning. För det tredje så har studerandevillkoret tagits bort.
Melker Ödebrink förklarar att ytterst få är arbetslösa 300 dagar i streck. De flesta pendlar mellan olika kortare anställningar och arbetslöshet. Men anställningarna varar inte tillräckligt länge för att de ska kvalificera för en ny a-kasseperiod.
– Det är alltså ingen skillnad i de arbetslösas aktivitet. De jobbar och så fort de blir arbetslösa söker de nytt jobb. Ändå åker de ur a-kassan, säger Melker Ödebrink.
Detta hänger ihop med att det blivit svårare att kvalificera sig, vilket framförallt handlar om att arbetsvillkoret har skärpts. Tidigare räckte det att jobba i genomsnitt 70 timmar i månaden i 12 månader för att få ersättning. Det var en medvetet vald gräns, eftersom även personer som arbetade halvtid då uppfyllde kraven för a-kassa.
Sedan högern ändrade reglerna krävs det att man i genomsnitt arbetar 80 timmar i månaden. Det innebär att halvtidsanställda som är hemma med sjukt barn några dagar, eller halvtidsanställda som arbetar i ett yrke där heltid inte motsvarar 40-timmars arbetsvecka förlorar sin rätt till a-kassa.
– Vi menar att politikerna måste se över arbetsvillkoret, konstaterar Melker Ödebrink och tillägger:
– Dessutom borde studerandevillkoret återinföras. När det togs bort drabbades runt 34000. Troligtvis är det ännu fler som berörs idag.
Fredrik Reinfeldt verkar däremot inte se det som ett problem att så många arbetslösa nekas ersättning från a-kassan. I en intervju i Svenska Dagbladet säger han att det finns andra sätt att försörja sig på för dem nekas ersättning:
– Man får stöd och hjälp av sina föräldrar, sin partner eller på annat sätt. Sist och slutligen finns det ju andra trygghetssystem som fångar upp människor.
Melker Ödebrink vid SO håller inte med.
– Andelen som får ersättning måste öka, och dessutom måste det vara en vettig nivå på ersättningen, säger han.
