Kommentar: Bidens sista drag – eldar på för mer krig

Det tog bara en dryg vecka efter att Donald Trump vann presidentvalet i USA till att Tysklands förbundskansler Olaf Scholz kunde lyfta telefonluren och slå en signal till Rysslands president Vladimir Putin, för första gången på två år. Ett mycket välkommet steg, som direkt fördömdes av Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj.

Nu var det såklart inte bara för att han personligen blivit trött på kriget som förbundskanslern ringde till Moskva. Efter att den tyska regeringskoalitionen sprack häromveckan har Scholz att tänka på nyvalet, i ett Tyskland där en växande opinion vill se fredsförhandlingar istället för fortsatta dyra vapenleveranser till ett krig som aldrig tar slut.

Sådant bryr sig inte Zelenskyj om, trots att hans mandat gick ut för ett halvår sedan. Han har använt undantagslagarna till att skjuta upp presidentvalet till efter kriget, liksom hans regim har förbjudit så gott som alla oppositionskanaler i Ukraina och (likt vad som händer i Ryssland med dem som propagerar mot kriget där) fängslat en lång rad oppositionella och vänsteraktivister för förräderi och ”prorysk verksamhet”.

Senast när kriget är över är dock komediskådespelaren som blev Natoländernas favoritpresident med stor sannolikhet historia, vilket han är väl medveten om. Och det skulle mer exakt kunna bli i maj nästa år, om man ska tro den brittiska tidskriften The Economist.

I en artikel som publicerades förra veckan skriver tidningen att det på basnivå redan förbereds listor och lokaler för att hålla val. Medan en källa från lägret runt en trolig motståndarkandidat – möjligtvis den landsförvisade Valerij Zaluzjnyj, som sparkades som överbefälhavare för att numera hålla till som ambassadör i London – säger att Ukraina behöver val, men att man fruktar en stark reaktion från presidentpalatset i Kiev om man säger det öppet.

I samma artikel sägs om Zelenskyj – vars febriga tal om sin ”segerplan” inte längre slår an lika bra utanför de allra mest krigspsykotiska länderna i Europa – att han får friserade rapporter om läget vid den långa fronten, för att undvika att stämningarna bland de demoraliserade soldaterna sprids till Kiev. Med anspelning på ett lokalt uttryck säger en hög militär att Zelenskyj inte bara ”hålls i ett varmt bad” – utan i en bastu.

The Economists artikel följer på uppgifter från Ryska federationens yttre underrättelsetjänst SVR, som säger att USA förbereder sig på att byta ut Zelenskyj mot en kandidat som mer lydigt går Washingtons ärenden.

För samtidigt som Rysslands övertag på marken blivit allt tydligare för Ukrainas västliga uppbackare, inte minst i Washington, vägrar Zelenskyj hårdnackat inse den allt svårare situationen.

Istället har han på sistone gjort sitt bästa för att rättfärdiga Rysslands invasion i februari 2022 – när han först i möte med Trump, i samband med EU-toppmötet för en månad sedan, hotade med att Ukraina kommer att skaffa kärnvapen om landet inte får medlemskap i Nato.

Det som varit en stor del av Putins argumentation för invasionen, att Nato byggde upp militär infrastruktur i Ukraina och att Ukraina höll på att ta fram kärnvapen, bekräftades då mer än önskvärt av Zelenskyj, som dagen därpå pudlade en aning. Vi föredrar Nato framför egna kärnvapen, försäkrade han.

Att Trump valdes till USA:s nästa president var ytterligare ett bakslag för Zelenskyj. Men efter att Joe Biden tagit emot Trump i Vita huset och utlovat en fredlig överlämning av makten överraskade Biden i söndags med att, efter månader av uppvaktning från Zelenskyj, till slut gå med på att Ukraina får skjuta med amerikanska långdistansrobotar djupt in i Ryssland.

Det är uppgifter till New York Times som ännu inte bekräftats av Vita huset, och som kommer efter att Pentagon redan gjort klart att Ryssland flyttat nästan alla sina stridsflygplan bortom de omkring 300 kilometer som USA:s så kallade ATACMS-missiler kan nå.

Det är en skarp röd linje för Ryssland som Biden därmed kliver över – till synes utan att ens informera sin efterträdare som president.

På tisdagsmorgonen har Ryssland också bekräftat den nya kärnvapendoktrin som först presenterades i september. Den säger att ett anfall på Ryssland av ett icke-kärnvapenland uppbackat av ett kärnvapenland ska ses som en attack från båda, och från samtliga länder i den militärpakt som landet eventuellt ingår i.

Anledningen till Bidens omsvängning ska vara uppgifterna om att Nordkorea, i enlighet med den försvarspakt som nyligen ratificerades med Ryssland, flyttat trupper till den ryska regionen Kursk, som Ukraina gått in i.

Nordkorea lär hur som helst inte ha mycket med Bidens bevekelsegrunder att göra. Det är nog snarare en sista politisk dödsryckning för att hålla liv i det krig han lobbat för och som han själv så enkelt hade kunnat undvika, om USA och Nato bara gått med på att förhandla fram säkerhetsgarantier för Ryssland för tre år sedan.

Istället för att sitta lugnt i båten i väntan på att bli avlöst på posten gör Biden sitt bästa för att eskalera kriget och sabotera Trumps förhandlingsläge när han svärs in som president i januari. Att 81-åringen därigenom också eventuellt hinner utlösa tredje världskriget innan han själv dör verkar inte bekomma honom nämnvärt.