Krönika: Försvara välfärden – bli antikapitalist!

När protesterna mot nedskärningarna i förskolan kom igång på 80- och 90-talet handlade det främst om att barngrupperna blev större. Det ökade behovet av platser löstes genom förtätning.

Det man inte redan då kunde se handlade om hur förödande det blir när skola och omsorg inte får drivas med någon som helst marginal. Det måste finnas en långsiktighet i verksamheten. Det kan gå en stund i extra fart, men i längden blir det just förödande.

Förskolan är i mycket en spegling av samhället i stort. Hur man värdesätter barnen säger mycket om vilka värden som prioriteras. Behoven eller budgeten.

Idag, när nedskärningar under lång tid kombinerats med utökade arbetsuppgifter, när den extra insatsen har blivit normalläge, när verksamheten drivs i ett konkurrensutsatt sammanhang, håller det inte längre.

Varken i barnomsorgen, äldrevården, skolan eller sjukvården.

Välfärden måste ha marginal. Arbetet med människor, gamla som unga, går inte att driva efter kapitalismens drivrutiner.

Det går inte att mäta och dokumentera bort verkligheten. Inte om verklighetens utgångspunkt är att människor ska må bra och att det ska finnas hjälp att få när man inte gör det.

Om välfärden ska nå alla måste de som arbetar i den få arbeta med en marginal. Om välfärden ska vara både god och generell måste den ses som en tillgång.

Det hände något där runt sekelskiftet, när nedskärningar verkat ett tag och nya ord och lojaliteter trängt undan barnens behov. En vän som arbetat länge i barnomsorgen satte ord på detta när hon frågade sig vad som hänt.

”Jag förstår inte. Förr när jag jobbade fick jag höra vilken tillgång jag var, till vilken långsiktig nytta för barnen jag var. Nu när jag jobbar ännu mer får jag bara höra att jag är en kostnad.”

Det finns så mycket kunskap och erfarenhet hos de som jobbar i välfärden. Kunskap både om barns utveckling och stora förmågor, och kunskap om förhållningssätt i vården av gamla och sjuka. Forskning finns som bekräftar mycket av personalens erfarenheter och som ger vidare kunskap.

Så bra det skulle kunna vara. Vilken kvalitet välfärden skulle kunna ha om all denna kunskap och erfarenhet togs till vara. Vilken skillnad i samhället det skulle vara om behoven sattes före den konstruerade budgeten.

Försvara välfärden, slåss i tanke, handling och ord för att den ska nå alla och vara av god kvalitet. Bli antikapitalist!

Marit Kalleson
Pensionerad förskollärare