Hot stoppade möte om nedläggningshotat sjukhus

Beslutet om Sollefteå sjukhus framtid skulle ha tagits vid regionfullmäktiges möte den 11 mars i Härnösand, men mötet avbröts efter dödshot riktade mot ledamöter i regionfullmäktige och tjänstemän.

Hoten har fått stor uppmärksamhet och anses hota demokratin, men frågan är vem det egentligen är som hotar vem. Enskilda galningar, eller politiker och tjänstemän vars avsikt är att ta ifrån de drygt 38.000 människorna inom Sollefteå sjukhus upptagningsområde rätten till akutvård vid livshotande sjukdom?

Hur omröstningen hade utfallit om den blivit av är oklart, men troligen hade det blivit en återremiss och fortsatt utredning. Oppositionen, det vill säga Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Sjukvårdspartiet, ville ha återremiss, och det räcker med en tredjedel av fullmäktigeledamöterna för att få igenom det. 

Drivande för att stänga sjukhuset är Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet. Centern är splittrad i frågan, i länsavdelningen finns en knapp majoritet mot avvecklingen av Sollefteås akutsjukhus men av de sex centerpartisterna i regionfullmäktige är det bara en som uttalat avsikten att rösta för återremiss. 

Situationen för Sollefteå sjukhus är inte unik. Sedan 1961 har mer än var tredje akutsjukhus (39 sjukhus) lagts ned i Sverige.

Elin Karlsson, ordföranden för Sjukhusläkarna (en yrkesförening inom den fackliga organisationen Sveriges Läkarförbund) skriver i en debattartikel i SvD att en ny våg av nedläggningar av akutsjukhus är på väg och nämner som exempel sjukhusen i Sollefteå, Arvika, Köping och Ljungby.

Hon påtalar också den landsomfattande bristen på vårdplatser och skriver att: ”Intresse­organisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR) länge har försökt mörka och tona ned problemen.” 

Sjukhusläkarnas slutsats är att staten måste ta över ansvaret för akutsjukhusen. De kräver:

• En partiöverskridande sjukvårds­överens­kommelse som slår fast att staten via myndigheter ska ta över ansvaret för akutsjukhusens placering, inriktning och dimensionering, eventuella nedläggningar av sjukhus, samt sjuktransporter av patienter.

• Att hälso- och sjukvårdslagen följs. Den syftar till att slå vakt om en jämlik vård i hela landet.

• Att basnivån i sjukvården höjs väsentligt. Det krävs nationell styrning för att skala upp vården både vad gäller planerad och akut vård.

• Att staten inte fördelar stimulans­bidrag via SKR. SKR:s inofficiella myndighets­roll måste avvecklas.

• Att maximalt avstånd till akutsjukvård regleras nationellt.

Något nytt mötesdatum för beslutet om Sollefteå sjukhus har inte presenterats.