Undersköterskan Viola Andersson och sjuksköterskorna Maj-Britt Johansson och Björn Karlsson arbetar på Ängelholms sjukhus. Avdelning 14 är i första hand till för lungpatienter, men fungerar även som allmänmedicinsk avdelning för patienter som ska utredas eller hjärtövervakas.

Personalen på avdelningen deltog i Arbetslivsinstitutets försök med arbetstidsförkortning, och från mars 2005 till december 2006 sänktes arbetstiden till 75 procent för heltidsanställda.

Fler lediga dagar
På ett sjukhus är det svårt att göra arbetspassen kortare eftersom det skulle innebära fyrskift, så istället minskades veckoarbetstiden och de lediga dagarna blev fler.

– Det var jätteskönt, säger Maj-Britt Johansson. Jag blev betydligt piggare och fick ett bättre socialt liv där hemma.

Viola Andersson håller med.

– Man blir piggare när man har två lediga dagar istället för en. Men det är klart att man lär känna patienterna bättre när man jobbar heltid.

Björn Karlsson tycker att han fick mer energi, både mentalt och fysiskt.

– Till en början märker man ingen skillnad, men efter ett tag börjar man utnyttja tiden, berättar han.

Tid med dottern
För Björn Karlsson var arbetstidsförkortningen särskilt värdefull eftersom han fick barn under försökstiden.

– Då kunde jag spendera mer tid med min dotter.

– Jag har barnbarn i Östergötland och kunde hälsa på dem oftare, när jag hade fler lediga dagar kring helgen, säger Maj-Britt Johansson.

För undersköterskan Viola Andersson innebar den kortare arbetstiden också en hälsovinst.

– Jag kände inte av ryggen när vi hade fler lediga dagar, berättar hon. Men när jag jobbar fyra dagar i sträck blir jag trött i ryggen.

Alla tre berättar att de fick mer tid för fysisk aktivitet när arbetstiden var kortare, vilket kanske också är en orsak till att hälsan förbättras.

– Jag kunde gå på gym oftare, och på sommaren kunde jag vara ute mer. Det mår man också bra av, tycker Viola Andersson.

Det är också nu på sommaren som de tycker att det känns tråkigast att jobba heltid igen, när det vackra Ängelholm badar i solsken utanför sjukhusens fönster.

Björn Karlsson tycker att det är just möjligheterna till en bättre fritid som är den största förlusten med återgången till full arbetstid.

– Att umgås med vänner och träna.

– Jag hade mer ork att bjuda hem folk förut, säger Maj-Britt Johansson.

Bra arbetssituation
Men arbetssituationen på sjukhuset har de inga synpunkter på. De tror att det kanske beror på att arbets-platsen är liten, jämfört med de stora universitetssjukhusen. Maj-Britt Johansson och Viola Andersson har arbetat på Ängelholms sjukhus i 37 respektive 25 år och säger att det är en bra anda på arbetsplatsen.

– Arbetet är omväxlande. Jag skulle aldrig kunna sitta still och göra samma sak hela dagen, säger Viola Andersson.

– Personaltätheten är också rätt så bra, tycker Maj-Britt Johansson.

– Framför allt är det en stabil personalstyrka, säger Björn Karlsson, som är relativt nyanställd med sina sex år på sjukhuset. Många har arbetat i över 30 år.

Kanske skulle kortare arbetstid innebära att ännu fler i personalen orkade arbeta så länge inom vården.

• Tycker ni att vi borde ha sex timmar som normalarbetstid i hela landet?
– Det är nog svårt att genomföra kortare arbetsdagar i vår verksamhet, tror Björn Karlsson. Jag tror mer på en förkortning av arbetsveckan.
– På veckobasis fungerar det utmärkt, tycker Maj-Britt Johansson.

– Vi som börjar så tidigt på morgonen värdesätter en extra sovmorgon mer än kortare arbetspass, tror Viola Andersson.

De hänvisar till privata företag, till exempel Toyota, som har infört kortare arbetstid för sina anställda.

– Det borde ju gå när så många är arbetslösa, säger Viola Andersson.

– Då hade fler kommit in på arbetsmarknaden, menar Maj-Britt Johansson.

Den enda nackdel med arbetstidsförkortningen som de upptäckte under försöket var att de anställda som redan arbetade deltid tyckte att de fick för lite kontinuitet i mötet med patienterna.

De är inte heller så säkra på att kostnaderna för samhället skulle bli så stora.

– Om vi kan få färre sjukskrivningar behöver inte kostnaderna bli så mycket större, tror Björn Karlsson. Tanken med det här projektet var just att få ett bättre underlag för att bedöma det.

Ofullständig analys
Eftersom den borgerliga regeringen nu har lagt ner Arbetslivsinstitutet kommer vi aldrig att få se några fullständiga analyser av försöket.

– Det är synd, tycker Maj-Britt Johansson. De engagerade sig så mycket. Vi blev intervjuade och fick skriva dagbok över vad vi gjorde på fritiden.

Institutet hann bara skriva en ofullständig rapport som visar att de anställdas självupplevda hälsa ökade avsevärt. Stressymptom avtog, besvär från armar, händer, ländrygg, ben och fötter minskade och det psykiska välbefinnandet ökade. Sömnen blev både bättre och längre.

Deltagarna fick också genomgå regelbundna hälsokontroller som mätte kroppsmått, kondition, blodtryck, blodfetter, blodsocker och hormoner.

– Det var skönt att få lite koll på sig själv, tycker Björn Karlsson.
– Vi får inga hälsokontroller annars, trots att vi jobbar på ett sjukhus, berättar Maj-Britt Johansson.

Under den korta försökstiden kunde forskarna inte se någon minskning av sjukfrånvaron bland de personer som fick kortare arbetstid. Däremot ökade inte sjukfrånvaron, så som den gjorde i den referensgrupp som fortsatte att arbeta heltid.

Forskarna menar också att en kortare arbetstid skulle kunna ge färre sjukskrivningar om några år.

Mer fritidsaktiviteter
Enligt Arbetslivsinstitutets rapport använde försökspersonerna sin utökade lediga tid till hemarbete, fritisaktiviteter samt umgänge med de egna barnen. Detta gällde både män och kvinnor.

Det finns ingenting i studien som tyder på att kvinnor skulle lägga sin extra lediga tid på enbart hemarbete. Istället ägnade de sig mer åt personlig omvårdnad och socialt umgänge. De män som hade egna barn ägnade mer tid åt dem.

JENNY TEDJEZA
Proletären nr 26, 2007