Nu har Ulf Kristersson anslutit Sverige till uttalandet som fördömer Irans stängning av Hormuzsundet – ett dokument som inte nämner de angripande staterna USA och Israel. Här är ”Camilla Kvarnrots” Agenda-intervju i ett parallellt universum där svenska journalister granskar makten.
Kvarnrot: Du undertecknar alltså ett uttalande som ensidigt fördömer Irans agerande. Men är det bara Irans fel att Hormuzsundet är stängt?
Klustersson: Ja [skratt], det är knappast någon annan som hotar fartygen där.
Kvarnrot: Men om vi ser det ur Irans synvinkel, så är …
Klustersson: Nu tycker jag inte att vi ska se saker och ting ur en fruktansvärd regims synvinkel.
Kvarnrot: Jag vill inte att du avbryter mig. Vad jag skulle säga var att angriparna rimligen visste att sundet skulle stängas. Det är ett av få sätt som Iran har att försvara sig på. Kan man då säga att USA och Israel är helt utan skuld i det som nu sker?
Klustersson: Jag vill inte tala om skuld och oskuld, detta är svåra frågor.
Kvarnrot: Men ni fördömer Iran, så där verkar det inte finnas några problem med starka ordval. Om jag säger så här: enligt många experter är anfallskriget ett brott mot folkrätten. Ur det perspektivet – är det inte anmärkningsvärt att USA och Israel inte nämns i uttalandet?
Klustersson: Det är Iran som kan välja att öppna Hormuzsundet.
Kvarnrot: Men om USA och Israel slutar bomba – kommer inte Iran att öppna då? Och om kriget aldrig hade inletts – skulle sundet då ha stängts över huvud taget?
Klustersson: Det är hypotetiska frågor som lämpar sig bättre i filosofiska rummet eller liknande program.
Kvarnrot: Jag trodde att det var en ganska enkel fråga: har sundet stängts på grund av kriget eller inte.
Klustersson: Det är klart att sundet har stängts på grund av kriget.
Kvarnrot: Men ni väljer ändå att inte nämna de länder som har startat det. Är det vanligt att det försvarande landet får hela skulden för ett anfallskrig?
Klustersson: Jag kan, på rak arm, inte svara på hur ofta det förekommer eller inte förekommer.
Kvarnrot: Hur ser du på att experter kallar kriget ett folkrättsbrott?
Klustersson: Det är en diskussion som kräver mer tid än den vi har här.
Kvarnrot: Jag har förstått att du tycker folkrätten är knepig. Senast du var här menade du att den inte kan tillämpas på någon som vinner, om jag förstod saken rätt. Om det är en allierad vill säga.
Klustersson: Nu hårdrar du, måste jag säga. Jag kan förklara vad folkrätten innebär men jag trodde att vi skulle tala om Hormuzsundet.
Kvarnrot: De har beröringspunkter skulle en del säga, det var därför jag frågade. Men var det Trumps hot som fick dig att underteckna?
Klustersson: Vad menar du med det?
Kvarnrot: Han har kallat er fegisar och avskum för att ni inte hjälper till med att öppna sundet.
Klustersson: Vi är självständiga stater som fattar våra egna beslut, det har inget med Trump att göra.
Kvarnrot: Eller Natos generalsekreterare Mark Rutte. Vad anser du om att han varit pådrivande i ett läge där några medlemsländer motsätter sig kriget.
Klustersson: Jag har fullt förtroende för Rutte.
Kvarnrot: Även när han kallar Donald Trump för ”daddy”?
Klustersson: Jag tänker inte kommentera enskilda formuleringar.
Kvarnrot: Jag försöker bara förstå. USA och Israel attackerar ett självständigt land, men du menar att allt som sker är det attackerade landets fel?
Klustersson: Inte allt som sker.
Kvarnrot: Men stängningen av Hormuzsundet har inget med USA och Israel att göra?
Klustersson: Inte som jag ser det, nej.
Kvarnrot: Har du med dig alla partier i detta?
Klustersson: På min sida av politiken, ja, och jag känner mig trygg i att även oppositionen är med på detta. Men vad Magdalena Johansson tycker får du faktiskt fråga Magdalena Johansson.
Kvarnrot: Hon har inte velat uttala sig på två veckor. Är det här känsligt för henne?
Klustersson: Du får som sagt fråga henne. Men om jag ska vara ärlig så är Socialdemokraterna och vänstern förvånansvärt medgörliga i sådana här frågor.
Kvarnrot: Så sammanfattningsvis menar du att detta är ett välgrundat uttalande?
Klustersson: Ja, det tycker jag. Det ligger helt i linje med vår syn på oss själva och vår omvärld.
John Lapidus är ekonomiforskare, debattör och författare, aktuell med med romanen Ailbi som publiceras som följetong på Facebook
