Samhället betalar HVB-vinsterna – barnen bär risken

Det var förra sommaren som 5-årige John Walter försvann från HVB-hemmet Platea i värmländska Hagfors. Pojken hittades sedan död i den näraliggande älven.

Platea konstaterades ha haft alldeles för lite personal, och Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) slog snabbt igen boendet som tillhörde den privatägda vård- och omsorgskoncernen Humana.  Platea har varit en vinstmaskin: sedan 2017 hade boendet genererat 70 miljoner i vinst till Humana.

I januari rapporterade Proletären att HVB-verksamheten (Hem för Vård eller Boende) har blivit en lönsam bransch för kriminella aktörer och grupper. Det finns pengar att hämta: kommunerna betalar mellan 2 000 och upp till 22 000 kronor för en plats på ett HVB-hem – per dygn. Tommy Lundström och Marie Sallnäs, professorer i socialt arbete vid Stockholms universitet, slog i artikeln HVB för barn och unga – en evig vinstmaskin (Kultur & Samhälle 2019) fast att avkastningen på satsat kapital i verksamheten gått upp och ner, men att den kommer att stabiliseras på runt 20 procent.

För 2020, året innan John Walter dog på grund av Plateas bristande rutiner och besparingar på personal, hade boendet en vinstmarginal på 39 procent. Nästan fullt ut den 40-procentiga vinst som Humana budgeterar för sina boenden. Vinsterna genereras genom underbemanning på boendena – enligt Plateas årsredovisningar var personalkostnaderna under 50 procent av bolagets intäkter. Det kan jämföras med kommunalt skötta äldreboenden och förskolor där personalkostnaderna ligger på runt 70 procent.

”Det här är inte en civiliserad ordning. Exemplet Platea pekar på ett systemfel: samhället betalar, de placerade barnen bär risken. Den som är samvetslös nog kan berika sig”, skriver Åsa Plesner som är doktorand i företagsekonomi på Stockholms universitet i en debattartikel.

Åsa Plesner, som också är grundare av tankesmedjan Balans, konstaterar att ”Plateas höga vinster helt enkelt beror på att de haft för lite personal i förhållande till de uppdrag de åtagit sig att sköta […] Deras egna årsredovisningar stärker den tesen: de senaste tre åren har de haft personalkostnader på under 50 procent av intäkterna. Det är anmärkningsvärt för en verksamhet vars huvudsakliga kostnad bör vara just personal”.

Larmrapporterna om hur vinstintresset gått ut över personal och placerade på HVB-hemmen har duggat tätt de senaste åren. Ivo riktade förra året allvarlig kritik mot en femtedel av alla Sveriges cirka 1000 boenden och ett 50-tal av dem pekades ut som rent farliga för dem som placerats där, med droger, våld, övergrepp och prostitution.

Vårdbolagens vinstintresse är farligt för dem som är placerade på HVB-hemmen. Men naturligtvis också för den ständigt underbemannade personalen.

När fackförbundet Visions tidning gjorde en undersökning bland förbundets medlemmar på HVB-hemmen, behandlingsassistenter, pedagoger, boendestödjare och stödpedagoger, konstaterades det att fyra av tio anställda vid HVB- och LSS-hem har blivit utsatta för våld. De anställda hade inte fått instruktioner av arbetsgivarna hur de ska agera i sådana situationer. Allra sämst var det på de privata boendena: där hade 36 procent av de anställda inte fått någon information.

”Hot om våld sker dagligen. Det händer att boende går på personal genom att kasta saker eller gå väldigt nära när de hotar. Själv är jag sjukskriven just nu på grund av ett våldtäktsförsök/överfall från en av våra tidigare boenden”, svarade en HVB-hemsanställd i Visions undersökning.

Kritiken riktar sig både mot kommunala och privata HVB-hem, men de privatägda anläggningarna står ut: sex av tio privatanställda anser att bemanningen är för låg. För kommunala boenden anser fyra av tio att det behövs mer personal.

Humanakoncernen, där vd är 42-åriga Johanna Rastad, gjorde 2020 en vinst på 262 miljoner kronor.