Proletären har fått en pratstund med butikens vd John Curovac.
• Hur kommer det sig att ni infört denna bojkott?
– Jag tycker man ska behandla alla lika och att alla ska ha samma rättigheter. Jag upplevde liknande saker som 16-åring i Bosnien och då önskade jag att någon skulle höja rösten. I 18 år har jag väntat på en chans att få göra lite skillnad. När jag vaknade i tisdags insåg jag att det här var något jag måste göra och jag tänkte att jag är beredd att förlora allt. Pengar kommer och går men samvetet står kvar. Du vet hur det är, en morgon vaknar man och inser att det är dax. Så jag ringde till Ica centralt och de svarade mig att ”du har rätt att göra det men tänk på konsekvenserna”.
• Hur reagerade din personal när du informerade dem?
– Bara positivt. Här är 20 anställda och alla är givetvis inte intresserade av politik. Men jag förklarade situationen för alla anställda och de slöt upp bakom mig. Och nu är alla här glada för vi har fått så mycket positiv respons från våra kunder.
• Ja, hur har kunderna reagerat?
– Vi har inte haft en enda kund i affären som sagt något negativt men vi får hela tiden beröm. Så fort man är ute i affären möts man av kunder som stödjer oss och tycker det är bra. Jag har även fått över 50 mail och endast ett av dem har varit negativt till vårt beslut. Hon skrev att hon skulle handla i en annan affär framöver och jag svarade henne att hon självklart fick handla sin mat var hon ville men jag lovade också att inte komma i helikopter och beslagta den från henne.
• Vad vill du uppnå med den här bojkotten?
– Om jag får vara lite självisk så svarar jag ett gott samvete. Jag vill sova lite bättre om nätterna och det har jag verkligen gjort efter att vi infört bojkotten. Jag hoppas att en liten fjäril kan starta en hel orkan men samtidigt inser jag att vår bojkott här inte kan häva blockaden av Gaza men vi kan öppna upp ögonen på folk. Genom att hjälpa ett folk hjälper man andra och jag vill framhålla att både palestinier och israeler ska ha samma rättigheter.
• Hur länge kommer ni ha kvar bojkotten?
– Från början tänkte vi tills maten och det andra i konvojen släppts in till Gaza men nu tänker vi att vi kanske kunde gå längre, så nu tänker jag att den borde fortsätta tills palestinierna fått alla sina rättigheter.
• Förlorar du ekonomiskt på detta eller tror du att du kommer att tjäna på det?
– Jag tänker inte på detta. Jag vill vara stolt och ha ett rent samvete. Jag vet att man kan förlora allt, men man behöver inte förlora på detta för det finns alltid alternativa varor. I tisdags gick vi igenom avdelningen för frukt och grönt och bytte ut sharonfrukterna från Israel till sådana från Zambia. De israeliska apelsinerna byttes ut till spanska. Vi har slängt dem alla och även de konserver som var från Israel. Det är en ekonomisk förlust, men den smällen får vi ta för det handlar inte om några stora pengar. Vi är trots allt människor.
• Ni ber era kunder säga till om de hittar några varor från Israel.
– Ja, vi har 10000 artiklar och det är nästan omöjligt att gå igenom dem alla. Dessutom stämmer inte alltid ursprungsmärkningen, många varor paketeras om i tex Tyskland. Många vill inte visa varifrån frukten kommer. Därför ber vi våra kunder uppmärksamma oss, men det handlar inte om antalet varor, det handlar om ställningstagandet.
• Du sa till mig på telefon att du blev glad att Proletären ringde, varför då?
– Ja, ni som står långt till vänster ringer till en kapitalist, det visar att ni är öppna. Jag blev mycket glad för detta. Det är viktigt att enas i den situation som är och lägga andra meningsskiljaktigheter bakom sig.
– Om jag får avsluta på mitt sätt så vill jag säga att jag önskar både palestinier och israeler fred.
Jan-Åke Karlsson
Proletären nr 23, 2010
