Kommentar: Val i Slovakien huvudvärk för liberala krigshetsare

Valet i Slovakien på lördag kan bli en rejäl knäpp på näsan på liberala krigshetsare, i och utanför landet. Det socialdemokratiska partiet Smer, som gått till val på att stoppa alla vapenleveranser till Ukraina och att kritisera Nato och väst, ser nämligen ut att bli vinnare.

Smer, eller ”Riktning – socialdemokrati” som partinamnet kan översättas till, ligger på drygt 20 procent i opinionsundersökningarna, runt fem procentenheter före liberala Progressivt Slovakien. Smers partiledare Robert Fico kan därmed bli landets nästa premiärminister – om partiet lyckas bilda en koalition med några av de mindre partierna. 

Valet är ett extraval efter att den koalition av högerpartier som styrt landet sedan valet 2020 förlorat en förtroendeomröstning i december förra året. Sedan dess har Slovakien styrts av en teknokratregering.

Om Smer bildar regering kan det innebära en rejäl utrikespolitisk omläggning för Slovakien. Landet har hittills varit en av USA:s och Ukrainas främsta allierade i regionen, och bland annat drivit på för att skicka mer vapen till kriget.

Smer har i borgerliga medier beskrivits som ett farligt högerpopulistiskt och proryskt parti som kommer att göra Slovakien till ett nytt Ungern. I Utrikespolitiska institutets tidning Utrikesmagasinet beskrivs partiledaren Robert Fico som ”en ökänd tidigare brottsmisstänkt Putinkramare samt EU- och Natoskeptiker”. Svenska Dagbladets Thomas Lundin hävdar att Fico gått till val på ”Moskvavänliga paroller”.

Amerikanska medier som Foreign Policy har skrivit att väst bör oroa sig för utvecklingen i Slovakien, och affärstidningen Bloomberg menar att hela EU:s enighet står på spel om Smer vinner.

Vad är det då för parti som gör EU- och Natoetablissemanget så nervösa? Smer och Robert Fico har varit dominerande i slovakisk politik sedan partiet bildades 1999 som en utbrytning ur Demokratiska vänsterns parti, efterföljaren till det forna statsbärande kommunistpartiet.

Partiet är i grunden ett socialdemokratiskt parti och är med i samma internationella sammanslutningar och EU-grupp som svenska Socialdemokraterna.

Men Smer är inget vanligt liberalt och västtillvänt socialdemokratiskt parti. I kampanjen inför valet på lördag har Smer bland annat deklarerat att de är helt emot att skicka vapen till Ukraina, som de menar riskerar att förlänga kriget. Partiet är också emot sanktionerna mot Ryssland, för att de främst drabbar vanligt folk.

Samtidigt fördömer partiet Rysslands invasion, som de menar bryter mot folkrätten ”precis som USA:s invasion av Irak och skapandet av Kosovo”. Smer är heller inte emot EU- eller Natomedlemskapen – men har till exempel beskrivit EU som en ”krigsmaskin under USA:s inflytande”.

Partiets valplattform innehåller krav på prisregleringar, räntetak, återförstatliganden av privatiserade energibolag och ökad stöd till pensionärer och låginkomsttagare. Men partiet säger sig också vilja värna om slovakiska företag genom bland annat riktade stöd till enskilda sektorer. Klassisk socialdemokratisk politik med andra ord.

Att Smer ändå ibland kallas för högerpopulister beror på partiets och Robert Ficos flirtar med invandringskritiska opinionsströmningar, och ibland nationalistiska retorik. Fico har till exempel sagt att islam inte hör hemma i Slovakien, och majoriteten av partiets ledamöter röstade för ett förslag om att offentliga byggnader inte skulle få hissa regnbågsflaggan.

Liberala kommentatorer i väst brottas med att förstå Smers popularitet. Den vanligaste förklaringen är att slovakerna gått på rysk desinformation. Men det finns andra, mer konkreta anledningar.

Smer bildades som en reaktion mot de nyliberala reformer som genomfördes i landet under Mikuláš Zurindas regeringar 1998-2006, med bland annat drastiska nedskärningar och platt skatt. Politiken hyllades i väst, Världsbanken beskrev landet som ”den bästa marknadsreformatorn i världen” och landet släpptes in i både EU och Nato – men för landets befolkning betydde det ökad fattigdom och arbetslöshet, som mest 20 procent.

Smer blev största parti i valet 2006 och bildade koalitionsregering med ett tidigare korruptionsanklagat konservativt parti och ett antiliberalt högernationalistiskt parti. Trots den udda sammansättningen lyckades Smer driva igenom flera beslut om att dra tillbaka några av de mest nyliberala reformerna. 

I valet 2012 vann Smer 44 procent av rösterna och bildade en enpartiregering som bland annat återinförde progressiv inkomstskatt, höjde minimilönerna och införde gratis tågtrafik för studenter och pensionärer.

Smers reformpolitik och popularitet fick ett abrupt slut 2018 när mordet på en journalist visade sig ha kopplingar till affärsmän närstående till Smer. Efter stora demonstrationer mot regeringen avgick Fico och partiets vice ordförande Peter Pelligrini tog över premiärministerposten – och partiet förlorade sedan regeringsmakten i valet 2020.

Efter en konflikt om partiledarposten lämnade Pellegrini Smer och bildade ett nytt parti, Hlas (Röst – socialdemokrati), som profilerat sig som ett mer liberalt och EU-vänligt parti – mer likt övriga socialdemokratiska partier i Europa – och såg ut att kunna konkurrera ut Smer. Men inför valet är det istället Smer som, med en nu radikalare retorik, gått starkt framåt i opinionsundersökningarna.

Vad Smer och Fico väl kommer att göra vid makten återstår att se. Men klart är att slovakerna uppenbarligen hellre ser sociala satsningar i hemlandet, än att mer pengar läggs på krig i grannlandet.