EU-val utan legitimitet

Valutgången blev en svidande förlust för regeringsbärande Moderaterna som bara fick 13 procent, ett resultat som nästan överskuggar framgången för Miljöpartiet och de två nya EU-partierna Feministiskt initiativ och Sverigedemokraterna.

Kraftiga satsningar från EU-frälsta makthavare för att få folket att rösta, ivrigt understödda av ett lika massivt massmediadrev, har fått upp röstandelen från som lägst 37,85 procent i valet 2004 till årets balanserande kring 50 procent.

Men trots att Sverige numera är bland de länder i EU som har högst valdeltagande är legitimiteten för EU-parlamentsvalet fortfarande låg, rent usel jämfört med senaste riksdagsvalet där nästan 85 procent röstade.

Att 490175 fler svenskar valde att rösta i år jämfört med för fem år sedan förklaras till delar av ”draget” kring Fi och MP, där 44 respektive 54 procent av dessa partiers väljare bestämde sig den sista veckan. Också SD:s frammarsch lär ha bidragit till ökat röstande, från såväl de som sympatiserar med det reaktionära budskapet men också från antirasister som i detta val tagit sig till vallokalerna med tanken att minska rasisternas inflytande.

I skrivande stund pågår den slutliga sammanräkningen som inte kommer att påverka mandatfördelningen utan mest är intressant om valdeltagandet kryper över den för EU-anhängarna ”magiska” gränsen 50 procent.
För kommunister och EU-motståndare är inte det exakta procenttalet lika intressant utan mer hur röstandet ser ut i olika samhällsklasser och social skikt.

Vi kan här redovisa några intressanta observationer utifrån Valu, Sveriges radios vallokalundersökning. Uppgifter som ska ses mot bakgrund av att Valus undersökning med hela 47 frågor gör att urvalet blir skevt då det är svårare att få grupper som lågutbildade och invandrare att besvara enkäten.

• Av de som röstar i EU-valet är majoriteten EU-positiva. 64 procent vill att Sverige ska förbli medlem och bara 20 procent vill gå ur EU. En markerad skillnad mot SOM-institutets undersökning bland hela väljarkåren vill bara 42 procent förbli EU-medlemmar medan 25 procent vill att Sverige ska lämna.

Bland SD:s väljare vill 65 procent lämna EU och bland V:s 55 procent. I övriga partier dominerar de EU-positiva med högst procent för de fyra allianspartierna. Men en hög andel EU-positiva väljare finns också hos Fi med 55 procent och S med 63. Kanske något överraskande vill två av tre, 69 procent, av MP:s väljare att Sverige ska förbli EU-medlem.

• Men på frågan om Sverige ska bli en förbundsstat så är denna i grunden EU-positiva andel av väljarkåren tydligt emot ett Europas förenta stater. 56 procent är mycket eller ganska negativa mot 18 procent mycket eller ganska positiva.

• På frågan hur väljarna bedömer sin egen politiska åsikt på vänster-högerskalan så uppger 48 procent att de är ”klart eller något till vänster” mot 31 procent ”klart eller något till höger”.

• Bryter vi ned dessa kategorier till de olika partiernas väljare så finns det en majoritet vänsteranhängare hos V: 96 procent, Fi 85 procent, S 77 procent, MP 63 procent. Vi noterar att SD:s av väljare är ynka 16 procent vänster medan 43 procent är höger och hela 40 procent inte tar ställning.

• Politikerförtroendet har ökat markant under de tjugo åren sedan EU-inträdet. År 1995 uppgav 45 procent av väljarna att de hade ganska eller mycket stort förtroende för svenska politiker. Nu har förtroendet ökat till 64 procent. Intressant i sammanhanget är att det bara är Sverigedemokraterna (24 procent) och Piratpartiet (33 procent) där färre än hälften av väljarna har stort politikerförtroende.

• Så röstade LO:s medlemmar: S – 41 procent; V – 14 procent; MP – 13 procent; SD – 10 procent; Fi – 6 procent, övriga partier – 4 procent och mindre.

• Så röstade högutbildade: MP – 24 procent, S – 15 procent; FP – 12 procent‚ M – 12 procent, Fi –10 procent, V – 9 procent, C – 6 procent; KD – 5 procent; SD – 4 procent.