Hoppa till huvudinnehåll

Rör inte strejkrätten, Ylva Johansson!

Varje inskränkning av konflikträtten måste bekämpas av principiella skäl. I nuläget riskerar Ylva Johanssons utspel dessutom att förlänga hamnkonflikten i Göteborg.


Till slut fick alltså Svenskt näringsliv, Sveriges hamnar, Sveriges skeppsmäklarförening och Västsvenska handelskammaren regeringen dit de ville. Mitt i den pågående hamnkonflikten i Göteborg meddelar arbetsmarknadsminister Ylva Johansson att hon redan före sommaren kommer tillsätta en utredning som ska ”se över rätten att vidta stridsåtgärder”.

– Den här regeringen gör många lagförslag för att stärka den svenska modellen, och då kan det faktiskt handla om inskränkningar i konflikträtten för att den svenska modellen ska fungera fullt ut, och jag är beredd att göra det, konstaterar Johansson i Göteborgsposten.

En lagändring kan vara på plats redan om ett år, hoppas hon.

I presentationen av utredarens uppdrag är regeringen noga med att påpeka att inskränkningar av rätten till sympatiåtgärder inte är aktuella. Annars är uppdraget ordagrant att ”se över rätten att vidta stridsåtgärder i andra syften än att reglera villkor i kollektivavtal och i situationer där arbetsgivaren redan är bunden av ett kollektivavtal.”

Om Ylva Johansson menar allvar med utredningen, och inte bara försöker lugna de ylande redarkapitalisterna, är det väldigt allvarligt. Strejkrätten ska inte inskränkas. Arbetares konflikträtt begränsas redan av staten med hjälp av lagar, Arbetsdomstolen och Medlingsinstitutet. Varje ytterligare inskränkning måste bekämpas.

Talet om att försvara den svenska modellen handlar om att försvara det socialdemokratiska greppet om arbetarrörelsen. Ett grepp som sossarna delvis tappat i hamnarna där det fristående Hamnarbetarförbundet organiserar majoriteten av hamnarbetarna.

I skrivande stund har LO inte kommenterat arbetsmarknadsministerns utspel.

Utredningen tillsätts efter högljudda krav från Svenskt näringsliv och olika organisationer för hamn- och redarkapitalister. Bakgrunden är förstås konflikten i Göteborgs hamn mellan APM Terminals, ägda av Danmarks största företagskoncern Maersk, och Hamnarbetarförbundets avdelning fyra.

När APMT fick en ny ledning för cirka två år sedan infördes en antifacklig och diktatorisk personalpolitik på containerterminalen. Unionen lade till slut ner sin klubb, Ledarnas klubb passiviserades och även LO-facket Transport vittnar om svårigheter i det fackliga arbetet.

När APMT började bryta mot lagen och inte beviljade semester- och föräldraledighet, fick hamnarbetarna i Hamnfyran nog och genomförde en rad punktstrejker och under längre perioder även övertidsblockad.

Det är den senaste övertidsblockaden som APMT nu har svarat på med en lockout av samtliga 280 hamnarbetare mellan klockan 16.00 och 07.00 varje helgfri måndag-fredag. En stridsåtgärd som skadar hamnverksamheten långt mer än Hamnfyrans stridsåtgärder.

Hur övertidsblockaden kan vara ett problem när APMT samtidigt varslat folk på grund av övertalighet, är det få medier som frågar sig. Ett undantag är P4 Göteborgs Lasse Nilsson som mycket riktigt påpekar att ekvationen inte går ihop.

APMT har avvisat alla förslag på lösningar som Hamnfyran lagt fram.

När Ylva Johansson aviserar sin utredning av konfliktåtgärder förlänger hon också hamnkonflikten. APMT har nu ännu färre anledningar att vilja komma överens med hamnarbetarna. Svenskt näringsliv har öppnat konfliktkassan för dem, så nu är det bara att vänta och se vad utredningen resulterar i.

Alltmedan hamnarbetarna och hamnens kunder, många små företag och åkerier, får ta smällen.

Att utredningen dessutom tillsätts av en socialdemokratisk minister som startade sin politiska karriär i Vänsterpartiet kommunisterna är bara tragiskt.