Hamnarbetare värnar offentlig drift
”Stoppa utförsäljningen av göteborgarnas hamn”. En stor röd banderoll bar fram budskapet när femtiotalet hamnarbetare mötte upp och delade ut flygblad förra onsdagen vid kommunfullmäktiges första höstmöte i Göteborg.
Framtiden för Göteborgs hamn står på spel. Hamnens ledning vill stycka upp och sälja ut stuveriverksamheten. Hamn4an som organiserar merparten av hamnens arbetare vill tvärtom värna samhällets ägande. Fackföreningen menar att en privatisering innebär stora risker för handel, tillväxt och arbetstillfällen i hamnstaden Göteborg.
– Vi är stolta att jobba i hamnen och stolta över att Göteborgs invånare får nytta av de stora vinster som vi arbetar ihop, säger Anders Möller vice ordförande i Hamnarbetarförbundets avd 4.
Tryggheten hotas
Hamn4an hänvisar också till en enkät bland hamnens arbetare och tjänstemän, utförd av ett marknadsundersökningsföretag, som visar att 78 procent av 491 tillfrågade är motståndare till privatisering, bara 3 procent är positiva.
Fackföreningen påpekar att all erfarenhet visar att anställningstryggheten hotas vid utförsäljning.
De anställda befarar att en utförsäljning av hamnavsnitt främst görs till stora rederier som Maersk. Så skedde i danska Århus vilket ledde till att andra rederiers båtar utestängdes från hamnen. Med minskade arbetstillfällen som följd.
Sedan politikerna försvunnit in till fullmäktigemötet avbröts aktionen på trottoaren utanför. Demonstrationen flyttades till närbelägna Brunnsparken där flyg- bladen spreds bland passerande göteborgare.
Så avrundades en viktig politisk manifestation från Hamnarbetarförbundets aktiva avdelning i Göteborg.
LARS ROTHELIUS
Proletären nr 38, 2009
"Hamnen behöver oss"
• Bland de protesterande hamnarbetare som försöker påverka politikerna i Göteborgs kommunfullmäktige finner vi Jonas Blanckenfjell, Malin Lagerqvist, Victor Diaz och Lina Ohlin som alla har förlorat sina fasta jobb i hamnen.
Enligt hamnledningen fanns det en övertalighet, men detta bestreds av Hamn4an. Fackets verklighetsbeskrivning styrks av det faktum att under hela 2009 har hamnbolaget tvingats anlita extraanställda blixtarbetare.
Såväl det kommunägda Göteborgs Hamn AB som ägaren Göteborgs stad och ytterst kommunens politiker vägrade lyssna på den ledande fackliga organisationen Hamn4an. Som så många gånger förr accepterade LO-anslutna minoritetsfacket Transport uppsägningarna.
Kvartetten som deltar i demonstrationen utanför kommunfullmäktiges möte tillhör gruppen på femtio hamnarbetare som 17 augusti sades upp från sina tillsvidareanställningar. Vi frågar dem vad de gör på dagarna.
– Vi jobbar för fullt igen, säger Lina Ohlin.
– Förra veckan gjorde jag 77,5 timmar. Det finns hur mycket jobb som helst just nu, berättar Jonas Blanckenfjell.
– Vi kan jobba hur mycket vi vill, inflikar Victor Diaz.
– Vi behövs inte och ändå behövs vi dygnet runt, säger Malin Lagerqvist. Man känner sig utnyttjad.
• Men varför drev då Hamnbolaget igenom era uppsägningar?
– De vill driva igenom förändringsarbetet. De vill bara ha oss på plats när de behöver oss, menar Jonas Blanckenfjell.
Som Proletären tidigare berättat har Hamnbolaget genom avtal med Transport redan tvingat igenom schemaändringar i Skandiahamnen som minskat antalet anställda i skiftlagen. Men trots detta så är de uppsagda alltså i arbete på heltid och dessutom anlitas blixtarbetare, för närvarande är 60-70 blixt inne varje dag.
• Hur känns det att gå från fast anställning till extraarbete?
– Det värsta är att jag inte kan planera mitt liv, säger Malin Lagerkvist rappt.
– Vill de ha oss på kvällen räcker det att de säger till kl 14.00. Jag har varit blixtanställd tidigare, men jag sökte till ordinarie med tillsvidareanställning därför att jag vill ha trygghet och ordnade arbetstider.
• Under hela 2000-talet har Göteborgs hamn gjort rejäla vinster. Nu redovisas förluster. Hur ska det kunna vändas?
– Under dessa år har hamnen bränt mångmiljonbelopp på felinvesteringar, i kranar, IT-system och inte minst på konsultarvode. Jag menar att ledningen lider av storhetsvansinne, säger Victor Diaz.
• Har ni kunnat tala med några ansvariga politiker?
– De sprang bara förbi, säger Lina Ohlin. De vill inte lyssna på oss.
• Vad ville du säga till dem?
– Att vi vill behålla hamnen i kommunal regi och att det är dags att byta ledningen i hamnen.
Såväl kroppsspråk som instämmande ord visar att hela gänget tänker i samma banor.
LR
"Pengarna ska gå till de som bor här"
– Jag står här för att visa solidaritet. Många av mina vänner i hamnen har omplacerats eller förlorat sina fasta jobb, säger Robban Lindelöf. Faktiskt är jag själv omplacerad.
• Varför demonstrerar ni utanför kommunfullmäktiges möte?
– Vi protesterar mot politikernas planer på att Göteborgs hamn ska privatiseras, förklarar Robban Lindelöf.
– Vi vill ha kvar det nuvarande systemet där de pengar hamnen tjänar går tillbaka till staden och folket som bor här, påpekar Martin Vejdebring.
Han är inte personligen påverkad av nedskärningarna. Men också Martin Vejdebring trycker starkt på vikten av sammanhållning och på Hamn4ans kamp för acceptabla arbetsvillkor.
– De kamrater som tvingades bort jobbar heltid på timbasis. Vi har fått ett system i Göteborgs hamn som hör hemma på 1930-talet.
LR