Protestvåg når Saudiarabien?

Protesterna omringar Saudiarabien. I Egypten, Jordanien, Jemen, Oman och Bahrain har folken gått ut på gatorna i massomfattning och krävt demokrati, jobb och bättre levnadsförhållanden. I Saudiarabien, den hårdaste diktaturen av dem alla, har det dock varit tyst och lugnt.

Men det kan komma att ändras. I ett upprop på Facebook har fredag 11 mars utlysts till en ”Vredens dag”. På kort tid uppges 17.000 personer ha ställt sig bakom det. Demonstrationer för demokratiska förändringar förväntas i huvudstaden Riyad och i landets östra delar, där den shiitiska minoriteten dominerar. En andra protestdag är utlyst till 20 mars.

Att missnöjet håller på att ta sig uttryck i öppna protester visade sig redan förra veckan. I Riyad demonstrerade några hundra personer efter fredagsbönen och ropade slagord mot regeringen och monarkin.

I kuststaden Awwamiya och i flera andra städer i öster demonstrerade hundratals människor för ett frigivande av politiska fångar, för ett slut på diskrimineringen av shiiter och för jobb och rättvisa.

Folkliga missnöjesyttringar oroar inte bara den saudiska regimen. För USA öppnar sig ett skräckscenario. Det finns flera andra arabländer som supermakten till varje pris vill behålla kontrollen över, som Nordafrikas stormakt Egypten och det oljerika Libyen. Men ingen stat i denna del av världen är viktigare än Saudiarabien.

För det första har Saudiarabien Mellanösterns, eller kanske världens, största oljereserver. Landet har länge varit en av de viktigaste exportörerna av olja till USA.

För det andra spelar kungaregimen central roll i kampen mot Iran och iranskt inflytande i regionen. Dokument offentliggjorda av Wikileaks visar att kung Abdullah bin Adb al-Aziz är en än värre krigshetsare än sina amerikanska vänner. Våren 2008 uppmanade han USA att bomba Iran.

Det finns många tecken på att den saudiska regimen ser allvarligt på risken för protester. Den 87-årige sjuklige monarken återkom till landet 23 februari efter en tre månader lång medicinsk behandling i USA och Marocko. Då lovade kung Abdullah att 35 miljarder dollar skulle satsas på att ge unga jobb, bostäder och hjälp att starta företag. Men inte ett ord om politiska reformer eller lättnad av sharialagarna.

Om försöket att köpa sig lugn misslyckas väntar mer hårdföra metoder. En knapp vecka innan Vredens dag förklarade inrikesministeriet att demonstrationer är förbjudna. Motiveringen var att sådana handlingar bryter mot sharia och kungadömets traditioner. Den högsta religiösa myndigheten antog ett liknande uttalande som förbjuder offentliga protester och krav på reformer.

För att ytterligare sätta kraft bakom budskapet meddelade regimen att säkerhetsstyrkorna har rätt att använda alla medel för att se till att förbudet följs.

Det finns ingen anledning att tvivla på att hotet är allvarligt menat. Den brittiske Mellanösternkorrespondenten Robert Fisk rapporterade 5 mars att saudierna höll på att skicka en styrka på uppemot 10.000 man till den östra delen av Saudiarabien.

Denna del av landet är av särskilt intresse. Här finns merparten av oljekällorna,
inklusive Ghawar som uppges vara världens största fält. Här är också de flesta av invånarna shiiter. Som minoritet i sunniextremismens hemland anser sig shiiterna vara diskriminerade, och många av dem lever under svåra förhållanden.

Som Proletären tidigare skrivit spelar utvecklingen i det lilla ö-riket Bahrain stor roll för utvecklingen i Saudiarabien. Bahrain ligger i Persiska viken utanför den saudiska östkusten. Sedan 1986 finns en 25 kilometer lång bro mellan länderna.

I Bahrain har invånarna och i huvudsak den shiitiska majoritetsbefolkningen rest sig mot kung Hamad al-Khalifas sunnitiska förtryckarregim. Vad som började som försiktiga krav på ökat politiskt inflytande och social rättvisa har, inte minst tack vare det våldsamma bemötandet från regimens inhyrda pakistanska legosoldater, förvandlats till en revolt mot kungaväldet. Över 100.000 har demonstrerat på huvudstaden Manamas gator.

”Detta kan inte resultera i något bra för Saudiarabien. Om Bahrain gör eftergifter kommer shiiterna i Saudiarabien att begära liknande eftergifter. Om de slår ner [shiiterna] riskerar de ett uppror. Dessa människor vill inte leva under huset Saud”, säger Firas Abi Ali, expert på Gulfländerna, till brittiska The Telegraph.

Det finns vittnesuppgifter om att saudierna skickat stridsvagnar till Bahrain. Kung Abdullah, skriver Robert Fisk, sägs ha meddelat regimen i Bahrain att om de inte slår ner shiiternas uppror så kommer saudierna att göra det.

Demokrati i Bahrain, Saudiarabien och resten av Gulfstaterna är något USA och västvärlden fruktar. Vilka skulle då komma till makten? Vad skulle hända om folken kräver att oljan ska användas i dess intresse? Skulle USA få ha kvar sina militärbaser och trupper? Vad skulle hända med alliansen mot Iran, Hizbollah och Hamas?

Folken i Gulfstaterna kämpar mot både de inhemska förtryckarna och USA.