Till och med finansminister Anders Borg (M) är kritisk och uppmanar till försiktighet då det kan äventyra lönerörelsen. Något som i sin tur irriterat Urban Bäckström, vd på Svenskt Näringsliv, som anser att Borg ska ägna sig åt ”att förklara hur de samhällsekonomiska realiteterna ser ut” istället för att ha åsikter hur profiterna ska fördelas.

Bakgrunden är att analytiker räknar med att börsbolagen under våren 2010 kommer att dela ut tre procent i direktavkastning. Räknat på hela Stockholmsbörsens värde motsvarar det drygt 100 miljarder kronor.

Under fyra års tid har de svenska börsbolagen öst hundratals miljarder över sina aktieägare. Det handlar om drygt 600 miljarder och på det ska läggas 130 miljarder som hittills delats ut under 2009, totalt 732 miljarder kronor på fem år.

Trots den ekonomiska krisen kan nu aktieägarna vänta sig ytterligare en tilldelning av börsbolagens vinster under våren 2010. Utmanande speciellt med tanke på att arbetsköparna i den kommande avtalsrörelsen kräver att anställda ska acceptera nollavtal.

Motattack
Regeringen vill inte att avtalsrörelsen kantas av konflikter under valåret 2010.  Aktieutdelningar provocerar och därför är Anders Borg kritisk och uppmanar arbetsköparorganisationen Svenskt Näringsliv att agera för att få sina medlemsföretag att vara återhållsam med aktieutdelningar.

– Det kunde ju vara ett sätt att göra kravet på nollavtal mer trovärdigt, säger han till TT.

Utspelet har fått Urban Bäckström att gå till motattack i ett uttalande där han skriver att finansminister är ”okunnig” om hur det fungerar och därför borde hålla käft. Han får stöd av miljardären och ”socialdemokraten” Carl Bennet, huvudägare i börsbolagen Getinge och Elanders

– Utdelningar och löner är två skilda saker, säger Carl Bennet. 

Två dummerjönsar som kan karaktärisera arbetsköpare när argumenten tryter. Inte för att Anders Borg har ärligt uppsåt, han vill bara rädda sitt eget skinn. Men att på detta viset försöka bland bort korten tar väl ändå priset.

Faktum kvarstår att kassakistorna i börsföretagen är överfulla och därför ska allt tal om nollavtal avvisas, och även fackets ynkliga lönekrav på 2,6 procent. Aktieutdelningarna visar att det pengar finns i överflöd. Kravet är således rejäla lönelyft.

KENT HALDEBO
Proletären nr 48, 2009