Redan i dag finns det en rad privata vårdcentraler och mottagningar i de tre Stockholmskommunerna. Men det politikerna nu diskuterar är något helt nytt, som går långt utöver privatiserade verksamheter. De vill nämligen privatisera det politiska beslutsfattandet om hur vården ska bedrivas. Demokratiskt? Knappast.
Det nyliberala experiment som konsultrapporten propagerar för får konsekvenser för tiotusentals människor, om det genomförs. Rapporten berör Södertäljes sjukhus samt primärvården i Södertälje, Nykvarn och Salem. Där arbetar ungefär 1.600 personer, och de tre kommunerna har ungefär 80.000 invånare sammanlagt. Ingen har ännu frågat dem om de vill lägga vårdpolitiken på entreprenad.
Enligt rapporten ska politikernas uppgift begränsas till att sätta upp övergripande målsättningar för sjukvården och de ska sköta någon form av kontrollverksamhet. Det offentliga ska dessutom stå för finansieringen. I övrigt ska politikerna lägga sig i så lite som möjligt.
Rapporten har skrivits av Helen Norberg Konsult & Analys, och uppdraget från politikerna är att undersöka hur en privatisering av de uppgifter som landstinget vanligtvis ansvarar för i det som kallas för beställarledet skulle kunna genomföras. Detta ansvar benämns i rapporten som ”affärs-utveckling”.
Två alternativ
Rapporten utvecklar två möjliga vägar till en sådan privatisering, där det första kan beskrivas som ett nyliberalt experiment och det andra är än värre.
Enligt det första förslaget privatiseras beställaransvaret. I sådana fall tillåts inte företaget att bedriva egen vård, utan de ska bara bestämma hur vården ska bedrivas i de tre kommunerna. Enligt rapporten är nackdelen med denna modell att ”incitamenten blir otydliga” när ”värdet av ’affärsutvecklingen’ inte tillfaller dem”. Med andra ord blir vinstmöjligheterna mindre om inte företaget kan göra profit på nedskärningar, omorganiseringar eller nedläggningar av verksamhet.
Enligt det andra alternativet ges företaget möjlighet att både köpa ut ansvaret att bestämma hur vården ska bedrivas samt att driva egen vård. Enligt rapporten är fördelen med ett sådant system att det ger ”incitament att bedriva en effektiv vård och möjlighet att verkligen driva ’affärsutvecklingen’ av denna vård”. I klarspråk innebär det att samma företag som bestämmer hur vården ska bedrivas, till exempel med mindre personal eller i sämre lokaler, också kan kvittera ut vinsten som skapats av försämringarna.
Privat monopol
Dessutom skulle en privatisering enligt den sistnämnda modellen skapa ett privat vårdmonopol i Södertälje, Nykvarn och Salem. Därför har det alternativet även mött borgerlig kritik. Högerns prat om ”mångfald” framstår ju som tvivelaktigt när ett och samma företag dels ska stå för all tillgänglig sjukvård i tre kommuner, och dels kontrollera hur vården utformas.
Författarna till rapporten konstaterar att det finns nationella riktlinjer från Socialstyrelsen samt lagar som styr sjukvården som måste uppfyllas. Utöver dessa riktlinjer och lagar menar de att utbud och verksamhetsinriktning ska ”lämnas så fritt som möjligt”. Det innebär exempelvis att ersättningsmodeller, rapporterings- och uppföljningssystem samt kvalitetsregister ska kunna utformas av företaget.
De fria riktlinjerna är ett sätt att låta ett vårdföretag utforma verksamheten så att den genererar så mycket vinst som möjligt. ”Kontroversiella ställningstaganden kan uppkomma när målen i och för sig uppfylls men de politiska ambitionerna är högre”, står det att läsa i rapporten. Författarna till utredningen förtydligar detta med att vissa politiker kanske vill ställa krav på att det ska finnas vårdcentraler i glesbygd, tillgång till förlossning, akutmottagningar och så vidare som ingår i uppköpet. Men sådan ”detaljstyrning” ska inte tillåtas. Företaget måste själv kunna bestämma hur verksamheten ska organiseras även om ”det kan förväntas att det är frestande att i relativt stor utsträckning vilja styra verksamheten politiskt”.
I det resonemanget tydliggörs också privatiseringens antidemokratiska karaktär. Verksamheten ska ställas så långt bort från folklig kontroll som möjligt. Inte ens valda politiker ska kunna påverka hur vården bedrivs. Konsultrapportens förslag måste framstå som rena drömmen för varje nyliberal nedskärningsivrare.
Högerregeringen
Det är också värt att notera att det är högerregeringens lagändringar som har gjort de förslag som konsultrapporten diskuterar möjliga. Sedan ett år tillbaka är det nämligen tillåtet med vinstdrivna sjukhus, och vården måste inte längre finansieras med offentlig finansiering och vårdavgifter. Dessutom har kravet på att det i varje landsting måste finnas minst ett landstingsdrivet sjukhus tagits bort.
Rapporten diskuterades i det allmänna utskottet i Stockholms läns landstings i förra veckan, men beslut om en eventuell privatisering och hur denna ska se ut kommer att tas först i början på nästa år. Kanske är det inte särskilt troligt att politikerna vågar genomföra så drastiska privatiseringar som konsultrapporten föreslår, men rapporten visar tydligt vilken samhällsutveckling nyliberalerna försöker driva igenom.
LISA ENGSTRÖM
Proletären 48, 2007
