– Hon tillhör inventariet, skojar en arbetskamrat.
Det som har förändrats mest är arbetets tempo. Stressen har ökat.
– Tidigare hade vi en avdelning att städa per person, idag upp till tre avdelningar. Men det varierar. Mellan två och tre avdelningar per person. Det beror också på vad avdelningen betalar för.
Graciela Silva syftar på beställarsystemet där varje avdelning beställer sin egen städning. Exempelvis; rum X skall städas dagligen och i städningen ingår det och det momentet. Den ökade arbetsbördan har gjort att många blivit sjuka, fått arbetsskador.
– De vanligaste är värk i nacke, axlar, rygg, handleder och knäna, berättar Graciela Silva.
Tiden räcker inte
Ett annat problem är att arbetstiden skall räcka till att städa ett visst antal kvadratmeter fria ytor. Men ytorna är inte alls fria. En del av arbetstiden går åt till att flytta på saker.
– Jag vet inte hur de har räknat ut hur lång tid det skall ta. För på ytorna står sängar, droppsällningar och rullstolar. Vi måste också ha tid för att fylla på pappershanddukar, tvål och annat.
Städningen är ett ensamarbete. Men på städcentralen i kulverten under kirurgen samlas städarna på lunchen och stämningen verkar vara god.
– Det positiva? Det är att få träffa mina arbetskamrater och det sociala.
För tjugo år sedan var det 1200-1300 städare i sjukvården i Malmö. De städade förutom på det som då hette MAS också på VÄS, MÖS och primärvården. Idag är de cirka 180 stycken som städar på UMAS. På sjukhusets södra del drivs städningen sedan 2001 i privat regi.
Hur slippa stressen?
– De har talat om att privatisera städningen här sedan länge, men vi har klarat oss än så länge, berättar en annan städare innan han gör sig redo för nästa arbetspass.
– Då skulle vi riskera att bli uppsagda allihopa.
Alla städarna kring fikabordet känner igen sig i att arbetet är för stressigt.
– Ja, det vet vi inte hur vi ska göra, för att slippa stressen. Vi måste ju städa våra åtta timmar och göra vårt jobb, säger Graciela Silva
– De får ju anställa fler så vi slipper springa som idioter, fyller en arbetskamrat i. Vi har till exempel fyra timmar på oss att städa ett visst ställe men det stämmer inte med verkligheten. Ska det bli rent så tar det längre tid.
NILS LITTORIN
Proletären 21, 2006
