Så har USA och Israel startat ännu ett krig, denna gång mot Iran. Upprustningen av krigsmakten pågår över hela jordklotet varje dag, inte minst här hemma i Sverige. Militären och vapenindustrin gnuggar händerna.
Nedrustningen av välfärden pågår också varje dag. Välfärdsarbetarna slår larm och tvår sina händer. Krigsmakten gödslas med miljard efter miljard. Välfärden får stå för fiolerna.
Notan är särskilt adresserad till alla kvinnor som har välfärden som arbetsplats. Och till alla som behöver en fungerande välfärd.
I år är anslaget till den svenska krigsmakten 2,8 procent av BNP. Det anslaget ska ökas kraftigt de närmsta åren för att senast 2035 uppgå till fem procent. Allt enligt den deklaration som utfärdades av Natos stats- och regeringschefer som deltog på toppmötet i Haag juni förra året.
Norden och Baltikum hade före mötet sagt att de gärna vill se att femprocentsmålet uppfylls tidigare och Sverige drev på för 2030 som slutdatum. Statsminister Ulf Kristersson välkomnade beslutet och betonade att Sverige, tillsammans med de nordiska och baltiska länderna, vill se en snabbare upprustning.
På presskonferensen i Haag sade Kristersson att det var bråttom att agera. Det är bråttom att Nato fattar nya beslut och att Sverige fattar beslut för att nå fem procent fram till 2030.
Kostnaden för den militära upprustningen beräknas vara cirka 300 miljarder kronor om året 2035. På en pressträff med Tidöpartierna i maj förra året sa Kristersson att regeringen och SD är överens om att låna pengar till nya militära försvarsutgifter för att inte ”tränga ut viktiga välfärdsbehov eller satsningarna på inre säkerhet”.
Låt vara att Sveriges statsskuld idag inte är så stor, men att sätta svenska folket i skuld för att köpa vapen är minst sagt upprörande. Vapen som ska användas till krig, till död och förstörelse.
Nyligen meddelade regeringspartierna och Sverigedemokraterna att Sverige ska köpa in ytterligare luftvärn och ammunition till Ukraina. Inköpet är en del av Sveriges 21:a militära stödpaket till en kostnad av nära 13 miljarder kronor. Dessutom ska Ukraina få stöd för utveckling av olika drönare.
Med det senaste tillskottet uppgår det militära stödet till runt 103 miljarder kronor. Det som här kallas stöd till Ukraina är inget annat än stöd till att eskalera och förlänga kriget.
När Kristersson säger att upprustningen av krigsmakten ska finansieras med lånade pengar för att inte tränga ut viktiga välfärdsbehov kan det ge intryck av att statsministern värnar om välfärden. I höstbudgeten som presenterades i september 2025 meddelade finansminister Elisabeth Svantesson att cirka 80 miljarder kronor skulle anslås under 2026.
Vissa delar går till välfärden, men det är små rännilar mot vad som behövs. Stor sak gjordes av att pengar ska gå till hushållen för att öka köpkraften och få fart på ekonomin.
Knappt fem månader senare, i februari 2026, kom beskedet från Svantesson att reformutrymmet för nästa mandatperiod i princip är slut. Samt att det kommer att vara begränsat utrymme för ofinansierade vallöften och att det är viktigt för svenska folket att veta.
Begreppet välfärd behöver vidgas. Oftast betyder det skola, vård och omsorg, men välfärden innehåller så mycket mer. Den omfattar också arbete med en lön som går att leva på, en bostad med rimlig hyra, väg och vatten, billig el, fungerande järnväg, kultur och fritid. Listan kan göras lång. Kort sagt, goda livsvillkor.
Att välfärden behöver ökade resurser är väl känt. Kvinnor som har välfärden som sin arbetsplats har larmat och fortsatt att slå larm om brister i arbetsmiljön. En tredjedel av de som arbetar i kvinnodominerade yrken i välfärden har en så hög stressnivå i sitt dagliga arbete att de är i riskzonen för att utveckla utmattningssyndrom.
Stressrelaterade diagnoser som ångest och depression ligger bakom tiotusentals sjukskrivningar, visar en ny rapport från Försäkringskassan. Kvinnor är fortsatt klart överrepresenterade och de yrken som sticker ut är skola, vård och omsorg, både när det gäller omfattningen av sjukskrivningar och problem i arbetsmiljön. Sjukskrivningar inom vården omfattar även rygg- och ledsjukdomar.
Den senaste rapporten från Försäkringskassan om ökad sjukfrånvaro tvingade sjukvårdsminister Elisabet Lann att agera. Nu ska regeringen tillsätta en kriskommission för vård och omsorg, men Kommunals ordförande Malin Ragnegård är skeptisk till vad det ska leda till i praktiken. Ragnegård anser att det behövs mer resurser till vården och omsorgen för att komma tillrätta med problemen, men på det möte som varit ville sjukvårdsministern inte tala om höjd finansiering och mer resurser till vården.
För att välfärden ska kunna leverera goda levnadsvillkor som svarar mot behoven måste det skjutas till ökade resurser. Nu och inför framtiden.
Idag förvägras omkring en halv miljon människor möjligheten att försörja sig själva. Knappt hälften av dem är kvinnor.
Arbetslösheten bekämpas genom att dela på jobben genom en arbetstidsförkortning. En lagstadgad sänkning av arbetstiden från åtta till sex timmar med bibehållen lön skulle vara en verklig välfärdsreform. Andra riktade insatser för såväl arbetslösa som arbetande kvinnor är utbildning inom yrke och i svenska språket samt att höja kvinnors löner.
Det kan politikerna i den offentliga välfärden göra omedelbart. Så kan man bocka av på listan.
Och det är bråttom. Bråttom att bilda en kraft för fred, liv, hopp och framtidstro som stoppar krigsivrarna, regeringen och riksdagen, att spendera pengar på kulor och kanoner.
