IF Metalls strejk mot Tesla har nu pågått i över två och ett halvt år. Närmare ett kollektivavtal med det fackfientliga företaget verkar man inte ha kommit.
Visserligen har Tesla anpassat anställningsvillkoren så att de bättre matchar kollektivavtalets nivåer men något avtal har man inte slutit med fackföreningen. Trots det har IF Metall inte klarat av att trappa upp striden. Det verkar nästan som att IF Metall inte insett vad det här egentligen handlar om.
Det här handlar inte enbart om anställningsvillkoren för Teslas anställda, åtminstone inte för Tesla och Elon Musk. Det här är en politisk strid mot rätten att förena sig, ställa krav och ta till stridsåtgärder för att uppnå dessa krav.
1906 slöts Decemberkompromissen mellan LO och Svenska Arbetsgivarföreningen(SAF). Kompromissen innebar ett avtal där fackföreningarna erkände företagens rätt att leda och fördela arbetet och att fritt anställa och avskeda arbetare. Företagen erkände arbetarnas rätt att kollektivt organisera sig i fackförbund.
Avtalet kom till efter en hård strid mellan Metallarbetareförbundet och Verkstadsföretagen. De olika sidorna hade använt sig av strejker respektive lockout och strejkbrytare. Mest rabiat från arbetsköparsidan var Separators (Alfa Laval) vd John Bernström.
Fackföreningsrörelsen hade visat arbetsköparna att det inte gick att helt stänga ute fackföreningarna när de organiserar sig väl och tar till verkliga stridsåtgärder. Det var avtalet ett kvitto på. Det var en till hälften politisk seger för fackföreningarna.
Teslakonflikten handlar om rätten att organisera sig. Teslas ledning gillar verkligen inte fackföreningar och den progressiva politik som en gång bildade fackföreningarna.
IF Metall verkar tro att om de bara håller ut, eller strejkar i “500 år”, som dåvarande avtalssekreteraren Veli-Pekka Säikkälä sa när konflikten drog igång, så kan de vinna ett kollektivavtal. Men den inställningen hjälper inte, särskilt inte när konflikten går mot en förlust.
Under våren framkom det att IF Metall också har gjort en miss. Eftersom de strejkande inte får någon lön betalas inte heller några arbetsgivaravgifter för dem. De går därmed miste om inbetalningar till bland annat föräldraförsäkring, pension och a-kassa. IF Metall har kompenserat för detta genom att dra skatt på strejkersättningen, som enligt lag ska vara skattefri.
Skatteverket har dock underkänt detta och pengarna har skickats tillbaka till de strejkande. Som svar på det, så begär IF Metall tillbaka pengarna. Hur kan man lita på ett fackförbund som gjort en sådan miss?
“Det finns ingen bra förklaring till att vi har gjort fel. Så enkelt är det.” Avtalssekreterare Simon Pettersson är handfallen inför denna katastrofala miss. Teslastrejkare säger upp sig och lämnar facket. Förbundet hotar med uteslutning om inte medlemmar betalar tillbaka skatteåterbäringen.
Såhär får det bara inte gå till. Det är dags att någon faktiskt säger det rätt ut: Avgå varenda jävel!!
Industriavtalet, försämringar i Las och nu en misslyckad politisk strid mot världens rikaste man. IF Metalls förbundsledning leder svenska arbetare till klassamhällets botten och ruinerar dem som slagits för sin rätt till anständiga villkor. Inte konstigt att högern gnuggar händerna för fackföreningens misslyckande.
