Folkets vrede efter brandkatastrofen: ”Ni lät människor brinna!”
Över 80 människor har dött och hundratals skadats i skogsbränder utanför Aten, Grekland. Åratal av nedskärningar i räddningstjänst och krisberedskap har förvärrat den fruktansvärda katastrofen.
Skogsbränderna utanför Greklands huvudstad Aten har skördat över 80 människoliv. Hundratals har skadats och ännu fler har förlorat sina hem eller sin försörjning. I spåren av bränderna har räddningstjänsten hittat brända kroppar av människor som desperat omfamnat varandra när de insett att de inte kunnat undkomma lågorna.
I de drabbade byarna Nea Makri, Mati och Rafina riktas nu vreden mot regeringen och de lokala myndigheterna som genom åratal av nedskärningar och utebliven krisberedskap bidragit till den fruktansvärda katastrofen. När Greklands försvarsminister Panos Kammenos, från Syrizas högernationalistiska regeringspartner Oberoende greker, besökte den drabbade byn Mati ställdes han till svar av rasande och förtvivlade bybor.
”Ni lät människor brinna! Ni utlämnade oss till Guds nåd”, ropade en kvinna framför brittiska BBC:s reporter som var på plats vid konfrontationen.
”Ingen kom… det fanns ingen plan… inget skydd… ingenting… mäniskor simmade i timtal utan att få någon hjälp”, sa en annan överlevande till ministern.
Invånare i området har vittnat om att brandstationer inte ens hade nåtts av larmsamtalen och att myndigheterna uppmanat folk att undsätta sig genom att hoppa i havet – trots att många äldre inte ens kunnat ta sig till stranden. Kritik riktas också mot lokala myndigheter som inte gjort något åt svartbyggen längs kusten och inte haft evakueringsplaner för området, trots att brandrisken varit välkänd.
Grekland drabbas årligen av allvarliga skogsbränder, både naturliga och anlagda, som även tidigare skördat många liv. Sedan tidigare är det känt att markägare startat skogsbränder för att bereda marken för exploatering, som byggen av lyxhus eller turistkomplex. Nu spekuleras i att kriminella kan ha startat bränderna för att plundra hus.
Men oavsett brandorsak står det klart att katastrofen förvärrats av de enorma nedskärningar som Alexis Tsipras vänsterregering, och tidigare regeringar, genomfört inom räddningstjänst och krisberedskap. Nedskärningar som påtvingats av samma EU som nu skyndar att deklarera sin solidaritet med det grekiska folket.
Det är inte första gången nedskärningar får allvarliga och dödliga konsekvenser. Tidigare har fackliga företrädare för vårdanställda i Grekland varnat för att nedskärningarna inom sjukvården ökat dödligheten bland patienterna.
Redan 2010 – när de första drastiska nedskärningarna efter finanskrisen 2008 började verkställas – skrev den amerikanska finanstidningen Bussiness Insider att ”en stor skogsbrand nära huvudstaden kan bli förödande efter nedskärningarna”. Samma år skrev den grekiska tidningen Ekathimerini att skogarna ”hotas av nedskärningarna som reducerat såväl antalet brandmän som deras löner och utrustning”.
2016 varnade den grekiska räddningstjänsten för att de på grund av nedskärningarna saknade tillräckligt med utrustning för att kunna bekämpa de årliga skogsbränderna. I utfrågningar har fackliga representanter för räddningstjänsten konstaterat att nästan 25 procent av brandfordonen är obrukbara.
”Mina stövlar har smält av hettan och min utrustning är 10 år gammal. Samma sak med brandbilen, den är 20 år gammal. Problemet är nedskärningarna som pågått i åratal”, säger en brandman som deltagit i släckningsarbetet i Mati till The Telegraph.
”Regeringen och de ansvariga myndigheterna är väl medvetna om att det saknas personal, utrustning och infrastruktur som behövs för att förhindra och bekämpa dessa fenomen”, skriver Grekland kommunistiska parti, KKE, i ett uttalande. Partiet, senast i maj krävde att räddningstjänsten får de resurser som behövs, hyllar också de brandmän och den personal som arbetat med att släcka bränderna och rädda liv.
Trots att det katastrofala läget för räddningstjänsten varit känt i många år beslutade Alexis Tsipras regering förra året att genomföra nya kraftiga nedskärningar i offentlig sektor. Ytterligare 21 miljoner euro (motsvarande 216 miljoner kronor) ska skäras ned, bara inom brandförsvaret.
Samtidigt som Europarådets ordförande Donald Tusk och andra EU-ledare deklarerat sin solidaritet med Grekland har den så kallade Eurogruppen, som består av eurozonens finansministrar, kommit fram till att Greklands offentliga sektor måste bantas med ytterligare fem miljarder euro. Nedskärningar som kommer att fortsätta skörda oskyldiga grekers liv.