Hoppa till huvudinnehåll

Kommentar: Framgångar för extremhögern – och för krigsmotståndet?

Trenden i EU-valet är att partier långt ut på högerkanten gick starkt framåt, samtidigt som fredsröster från vänster också har fått stöd från väljarna.

Marine Le Pen tillsammans med RN:s nuvarande partiledare Jordan Bardella, som blir partiets premiärministerkandidat i nyvalet.
Marine Le Pen/Facebook

Medan Sveriges inrikespolitiska landskap delvis ritades om i EU-valet skedde större förändringar på andra håll i Europa.

Att Sverigedemokraterna backade i ett stort val för första gången motsvarades inte i de stora länderna på kontinenten, där partier långt ut på högerkanten gick framåt. Partier varav en del blandar sin främlingsfientlighet och socialkonservatism med en vettigare syn på kriget i Ukraina än de svenska riksdagspartierna.

Den största nyheten var utan tvekan att Frankrikes president Emmanuel Macron kallade till nyval efter att hans parti fått mindre än hälften så många röster som Marine Le Pens Rassemblent National (RN), tidigare Front National. RN ser med drygt 31 procent av rösterna ut att få 30 av Frankrikes 81 mandat i parlamentet, det vill säga klart fler än Sveriges sammanlagt 21 mandat. 

Något att tänka på för de vänsterpartister som nu firar att Jonas Sjöstedt får sällskap av Hanna Gedin till lobbyistmeckat Bryssel, där de två ska ”motverka extremhögerns framfart” – samtidigt som de båda V-ledamöterna står för fortsatt fullständig militär uppslutning bakom Natosidan i kriget.

Nu ska fransmännen gå till parlamentsval redan den 30 juni, och ett liknande valresultat där skulle i förlängningen kunna leda till ett tidigarelagt presidentval där Le Pen kan bli Frankrikes president. Det skulle i sin tur med stor säkerhet förändra Frankrikes inställning till kriget i Ukraina, där Macron tydligt positionerat sig som en av Europas allra farligaste politiker på sistone.

Till skillnad från Macron, som öppnat för att skicka Natotrupp till Ukraina och som verkar fast besluten att utvidga kriget, lär en stor del av dem som röstade på RN vara motståndare till att skicka vapen till Ukraina. Även om ”Putinvännen” Le Pen själv i valkampanjen delvis ändrat retorik och försvarat de franska vapensändningarna. 

Partiets ledamöter lade också ner sina röster i nationalförsamlingen i mars när det röstades om fortsatt militärt stöd till Ukraina – medan kommunistpartiet PCF och Jean-Luc Melenchons parti La France Insoumise (LFI) röstade emot. LFI:s konsekventa krigsmotstånd lockade tio procent av de franska väljarna i EU-valet och partiet får nio mandat.

I Tyskland blev högerextrema Alternativ för Tyskland (AfD) näst största parti. De fick fler röster än de tre partierna i förbundskansler Olaf Scholfz regeringskoalition tillsammans och får 15 mandat. Vänsterpolitikern Sarah Wagenknechts nya parti BSW – som är motståndare till hur västmakterna eldar på kriget och som förespråkar fredsförhandlingar – får med drygt sex procent av rösterna sex mandat. 

I Spanien gick extremhögerpartiet Vox framåt, och får med sina knappt tio procent av rösterna sju mandat. Vox stödjer såväl Ukraina som Israel helhjärtat.

Krigsmotståndarna i det grekiska kommunistpartiet KKE nästan fördubblade sin röstandel till drygt nio procent och behåller sina två mandat. Det är i skrivande stund inte klart om den hittills tydligaste och mest högljudda fredsrösten i parlamentet, den irländska oberoende socialisten Clare Daly, behåller sin plats i församlingen.