Historien om den mest legendariska straffen
VM i Qatar kan bli den strafftätaste turneringen någonsin, och en straff har redan tagit sig till historieböckerna. Hakimis Panenkastraff som tog Marocko till kvartsfinal – som första arabland någonsin. Här berättar Proletären om hur den tjeckoslovakiske fotbollslegenden Antonin Panenka kom på tricket.
Om kvällens final mellan Frankrike och Argentina går till straffar tar Qatar 2022 platsen som världsmästerskapet där flest slutspelsmatcher avgjorts från straffpunkten.
Åsikterna om straffavgörande går isär, lotteri och tråkigt tycker några – rättvist och spännande tycker andra. Det beror kanske lite på hur det går för det egna laget. Oavsett vilket så är straffläggningar en situation som kan riva upp en känslostorm hos den mest stillsamma supporter och orsaka sammanbrott hos den mest rutinerade världsstjärnan.
I årets världsmästerskap har Marockos Achraf Hakimis straff, som skickade ut favorittippade Spanien ur mästerskapet, redan gått till till historien. Inte bara för att straffmålet innebar att Marocko blev det första arablandet någonsin att ta sig till kvartsfinal – utan också för hur han gör det. Målvakten går till höger – Hakimi chippar bollen löst i mitten av målet. Publiken går i taket.
Förfarandet, som kan vara det snyggaste sättet att skjuta straff om det blir rätt – eller det absolut cringeiaste om det blir fel, kallas för Panenkastraff efter den legendariske Tjeckoslavakiske mittfältaren och frisparksspecialisten Antonin Panenka.
Antonin Panenka spelade för Pragklubben Bohemian mellan 1959 till 1981. I hemmaklubben var och förblir han en legend men för publiken på andra sidan järnridån var han mer eller mindre okänd — fram till Europamästerskapen 1976 då Tjeckoslovakien mötte Västtyskland i finalen. Ett klassiskt öst mot västmöte på Röda stjärnan-stadion i Belgrad. Det stod 2-2 efter förlängning och matchen skulle avgöras på straffar.
I den avgörande straffen joggar Panenka fram mot bollen, väntar ut målvakten Sepp Maier som slänger sig till vänster och chippar bollen i mitten av målet.
– Ingen hade slagit en liknande straff förut, säger Panenka själv om målet i en intervju i tjeckisk press.
Han kom på idén efter sina straffläggningar mot målvakten hemma på Bohemias träningsanläggning i Prag. De slog vad om choklad och öl, och Panenka gick back eftersom målvakten tog fler bollar än han lyckades sätta.
– Jag låg uppe på nätterna och tänkte på hur jag skulle kunna vinna. Då kom jag på att det blir lättare för mig att vänta ut målvakten, finta och sen bara rulla in bollen.
– Jag provade, och det funkade. Det enda problemet var att jag blev mycket tjockare efter att jag vunnit tillbaka all öl och choklad.
Panenkastraffen ger oss en glimt av vad fotboll borde vara. Istället för riskminimering och pengar – kreativitet och underhållning. Panenka själv tjänade inga stora pengar på sin karriär i Bohemians eller senare i Rapid Wien. Men det var inte det viktiga för honom.
– Först och främst skulle jag ha kul och tycka om fotbollen jag spelar. För det andra ville jag ge fansen, som efter en hel arbetsvecka kommer och kollar på fotboll, något att prata om på puben efteråt.
Hakimi var den tredje i VM-historien att sätta en Panenka straff. Här listar Proletären några lyckade – och några mindre lyckade Panenka-straffar.
“Loco” Abreu – Sydamerikas Panenkaexpert, tar Uruguay till semifinal 2010
Men det går inte alltid vägen. Några mindre lyckade exempel är:
Smolov missar mot Kroatien och Ryssland åker ur hemma-vm 2014
Och orginalet Panenka mot Västtyskland 1976