Höga dödstal i privatiserad äldrevård

Otrygga anställningar och privatiseringar kan vara orsaken till den höga dödligheten inom den svenska äldreomsorgen. Ny statistik över visstidsanställningar, som Sveriges kommuner och regioner (SKR) presenterar, visar att var fjärde kommunanställd inom omsorgen av äldre eller funktionsnedsatta var visstidsanställd i november förra året, var femte var timanställd.

I många kommuner är siffrorna betydligt högre än så. I 30 av Sveriges 290 kommuner var över 30 procent visstidsanställda i november 2019. Danderyds kommun toppar listan med 43 procent visstidsanställda och 39 procent timanställda. Längst ner på listan finns Karlskrona på 7,4 procent.

Under coronakrisen har smittspridningen inom äldrevården bidragit till betydligt fler döda än i våra grannländer. Statsepidemiolog Anders Tegnell lyfter anställningarna inom äldrevården som en av orsakerna till smittspridningen och antalet döda.

– Jag får massor med mejl varje dag från människor som jobbar på äldreboenden, som pekar på de grundläggande problem man har där. Med väldigt mycket personal som går fram och tillbaks, personal med väldigt oklara anställningsförhållanden och inte alltid speciellt välutvecklade rutiner, berättade Anders Tegnell i SVT Aktuellt förra veckan.

Hittills har smittspridningen varit störst i Stockholm. Det är också där vi hittar kommunerna med flest tillfälligt anställda inom äldrevården.

Av de tio kommuner med störst andel timanställningar ligger nio i Stockholms län. I samma län tillhandhåller privata utförare mer än hälften av platserna inom äldrevården, vilket är mer än det dubbla sett till rikssnittet. Andelen anställda på timmar och visstid är ännu högre inom den privata omsorgen.

Tine Rostgaard, professor på institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet, har studerat skillnaden mellan äldreboenden i de nordiska länderna och kommit fram till att en bidragande orsak till att smittspridningen har varit större i Sverige, jämfört med Danmark och Norge, kan vara privatiseringen av äldreomsorgen.

– Det är än så länge bara en hypotes men Sverige har betydligt högre andel äldreomsorg i privat regi än grannländerna. I Norge till exempel drivs 10 procent av äldreomsorgen i privat regi, jämfört med 21 procent i Sverige, berättar Tine Rostgaard för Proletären.

Enligt Tine Rostgaard finns flera skillnader mellan offentlig och privat omsorg som kan spela in.

– I den privata sektorn har personalen ofta lägre utbildningsnivå, det är färre personal per omsorgstagare och större institutioner än i den offentliga sektorn.

– I Danmark till exempel kan man se att i den privata äldreomsorgen är ensamarbete och flexibilitet vanligt, vilket kan bidra till brist på ledning och att information eller skyddsutrustning inte når fram. Det är vanligare med lösa anställningsformer vilket också spelar en stor roll, menar Tine Rostgaard.

Enligt Ann Georgsson, nationell ombudsman på fackförbundet Kommunal, sätter coronakrisen fingret på problemen med bemanningen inom äldrevården.

– Sättet man har bemannat äldreomsorgen bygger på att man har väldigt många visstidsanställningar. Det påverkar jättemycket, både utifrån kontinuiteten och att begränsa antalet anställda hos respektive vårdtagare, säger Ann Georgsson till tidningen Arbetet.

Ann Georgsson menar att timanställda är väldigt utsatta och sällan har möjlighet att ställa krav på sin arbetsmiljö.

– Många vet inte om de har en inkomst från en månad till en annan. Man får också tystare arbetskraft med otrygga anställningar och minskar därför möjligheten till inflytande och påverkan. Vi har hört exempel på personer som fått gå till jobbet trots att de visar symptom, för att kunna bära verksamheten.