För några veckor sedan hölls en internationell asbestkonferens i
Helsingfors. Den ideella organisationen Socialistiska Hälsofronten
arrangerade och finska byggnadsarbetarförbundet deltog med sin
ordförande. Byggnadsarbetare från Australien, Brasilien, Cypern England
Frankrike, Grekland och Mexiko fanns också där.
– I Finland är 30 procent av byggnadsarbetarna sysselsatta med
renoveringar. Asbesten är då ett stort problem, säger Väinö Pietikäinen
från föreningen Asbestkamp85.
Han deltog på seminariet och berättar att läkaren Pirjo Autio, som är
specialist på asbestskador, där gick igenom vad arbetare kan drabbas
av. Förutom lungcancer och perforeringscancer nämnde hon lungsjukdomen
KOL, ärrbildning på lungorna, försämrat immunförsvar och psykiska
problem. Det finns 40-åringar som är helt slut och går med
syrgasflaskor på ryggen.
Hanteringen bör slopas
Pirjo Autios slutsats är att asbesten fortfarande dödar och att det
inte finns något säkert gränsvärde att sätta. Hela konferensen slutade
med ett globalt krav på att all asbesthantering slopas utom i rivningar.
Asbestkamp85 stöder detta krav, däremot protesterar Väinö Pietikäinen
kraftigt mot Pirjo Autios påstående att det inte finns någon vård att
ge.
– Det stämmer inte, om samhället satsar på detta så finns rehabilitering som kan underlätta mycket.
Finska LO:s förre chefsjurist ansåg att polisutredningar borde göras
när arbetare har skadats av asbest. Många år kan gå innan skadan
uppträder och det kan då vara svårt att lägga ansvaret på rätt
arbetsköpare. Men inte omöjligt, åtminstone sex olika slags asbest har
använts och det går att se vilken sort som orsakat skadan.
Sedan kan en utredning visa var arbetaren var anställd när han kom i kontakt med asbesten.
Det finska registret för yrkesrelaterade sjukdomar visar drygt 11.000
fall av svåra asbestskador, men detta anser Väinö Pietikäinen vara en
grov underdrift. Även i Sverige har man försökt sopa sådana skador
under mattan och detta är en anledning till att Asbestkamp85 bildades.
– Vi bildades för att det var omöjligt att få sin rätt. Man lyssnade
inte på oss, förklarar han. Vi anser att vi för klasskamp för
asbestskadade med svensk anknytning.
Medlemmar i fem länder
Föreningen har medlemmar med denna svenska anknytning i fem länder och just nu minskar medlemsantalet.
– Från att ha varit 200 medlemmar är vi nu knappt 100. Vissa har dött
och andra har blivit dementa. En av asbestens verkningar är en skadad
cirkulation, som också kan drabba hjärnan.
• Hur är läget idag?
– På olika sätt är hela EU på väg mot ett sämre arbetarskydd. Slarvet
har förstärkts hos både fack och övervakande myndigheter och det är
svårare att överblicka arbetsskador. Nu finns fler asiater, östeuropéer
och spansktalande på arbetsmarknaden.
Väinö Pietikäinen menar att i Sverige är arbetsköparna ännu fräckare än
i Finland. Farligt arbete utförs som svartarbete både av ungdomar och
av arbetskraft från Baltikum.
Kapitalister använder också andra metoder för komma undan de regler om
asbesthantering som finns. Fartygsasbest rivs i Polen och fartyg
skrotas idag i till exempel Indien. Problemet är globalt.
De fackligt aktiva byggnadsarbetare som samlades i Helsingfors insåg
detta. Kampen mot asbesten är en del av en internationell
arbetarsolidaritet.
LASSE SIMMONS
Proletären 21, 2007