Hajer Alsaidan går i åttonde klass på Hammarkullsskolan. Skolan har nyligen renoverats, men Hajer Alsaidans glädje över de fina lokalerna blev kortvarig. Redan när eleverna kom tillbaka till skolan efter sommarlovet märkte de av nedskärningarna.

– Det är brist på extrahjälp. Resurserna har minskat. Innan hade vi lärare som kunde ha lektioner med enskilda elever, nu är de borta, berättar Hajer Alsaidan.

Vi har stämt träff på Mixgården, den populära fritidsgården i området. Ljudnivån är hög och barn springer förbi oss till olika aktiviteter. En fritidsledare berättar att de har verksamhet för mellanstadiebarn nu.

Viktig mötesplats
Hajer Alsaidan hälsar på dem som går förbi oss där vi sitter i en soffgrupp. Det är uppenbart att hon känner sig hemma här. Mixgården har blivit en viktig mötesplats i Hammarkullen. Nedskärningarna i skolan har gjort att fritidsgårdens verksamhet blivit än mer betydelsefull.

– Nu finns det ingen läxhjälp på skolan längre. Här på Mixgården finns det läxhjälp, så nu kommer fler hit istället, säger Hajer Alsaidan och tillägger:

– Om skolan begär att vi ska klara våra läxor så måste de erbjuda hjälp.

Lärare på Hammarkullsskolan vittnar om elever som själva söker upp dem eftersom de inte klarar att nå upp till godkänt. Men resurserna är så knappa är lärarna ibland står handfallna.

– Det blir IG helt enkelt, säger Hajer Alsaidan.

Det hör nog inte till vanligheterna att eleverna själva reagerar mot att undervisningen blir lidande när lärartjänster tas bort. Men Hajer Alsaidan berättar om hennes skolkamraters stora engagemang för sin skola och för rätten till en bra utbildning.

– Det har varit mycket diskussioner bland oss elever om nedskärningarna. Men rektorn säger att det inte finns några pengar.
I lärarkåren är det många som ser hur nedskärningarna påverkar verksamheten, men hittills har det ändå varit relativt tyst från deras håll.

– Jag tror att lärarna är för rädda för att protestera. De vet kanske att politikerna ska ta bort jobb och så tänker lärarna att om de protesterar så kanske det är dom som får sluta, tror Hajer Alsaidan.

Som alltid när politikerna skär ned så motiveras det med att pengarna inte räcker. Alla stadsdelar i Göteborg har fått ett generellt sparbeting på en extra procent. För Hammarkullens del innebär det 21,5 miljoner kronor. Men Hajer Alsaidan tror inte att nedskärningarna innebär besparingar för samhället i det långa loppet.

– Nedskärningarna kommer märkas av senare. När det är brist på hjälp så blir det dåliga betyg. Verksamheter som behövs för att elever ska nå målen finns inte kvar längre. Politikerna kommer få betala sen för att de sparar nu, säger hon.

Hajer Alsaidan menar att nedskärningarna också kan sättas i samband med den senaste tidens oroligheter i vissa förorter. Skadegörelse, bilbränder och kastade stenar vittnar om enskilda ungdomars frustration och utanförskap.

– Det är inte rätt att bränna bilar och kasta sten. Men de som gör det för ett krig mot det samhälle som inte ger dem stöd, säger Hajer Alsaidan och tillägger:

– Förorter är kränkta områden.

I Hammarkullen har det hittills varit relativt lugnt. Det är inte minst fritidsgårdens förtjänst. Här har också många ungdomar valt en annan väg. Hajer Alsaidan och många med henne deltar i demonstrationer, genomför namninsamlingar och går på möten för att visa att de inte accepterar att bli trampade på. De tar kamp mot politikernas nedskärningsplaner.

– Jag tycker det är självklart att protestera. Jag och mina kamrater och Göteborg och hela Sverige kommer att förlora på nedskärningar.

Ändå fortsätter politikerna att lägga ned fritidsgårdar och minska resurserna till skolorna.

– Jag vet inte hur politikerna tänker när de driver igenom såna här beslut. De vet ju att det kommer att gå dåligt. Men de bryr sig nog inte.

Samtidigt som politikerna driver igenom dramatiska nedskärningar i stadsdelarna finns det uppenbarligen gott om pengar till evenemangsstaden Göteborg. Det senaste projektet i raden är ett 60 meter högt Pariserhjul som ska placeras vid Operan till en årlig kostnad av 22 miljoner kronor.

– Det är ett bevis på att politikerna tänker helt sjukt och inte bryr sig om landet de styr, menar Hajer Alsaidan upprört.
Hon ser de stora behoven som finns, och hade hon haft inflytande hade helt andra saker prioriterats.

– I Hammarkullen finns det jättemycket som måste förbättras. Vi behöver vård, fler bostäder och arbeten. Många problem är samlade i Hammarkullen och sedan kommer nedskärningarna utöver det.

Framtidsdrömmar
Hajer Alsaidans engagemang för sina vänner och sitt område går inte att ta miste på. Det skiner också igenom i hennes framtidsdrömmar. För precis som andra trettonåringar har hon planer för framtiden.

– Jag har en dröm att bli skådespelerska. Men den försvinner när jag ser var jag lever idag, berättar hon.

Därför vill Hajer Alsaidan istället bli advokat.

– Jag vill försvara de svaga. Folk kommer hit till Hammarkullen utan någonting, de har inga jobb, inga lägenheter. Folk måste få hjälp även efter att de kommit till Sverige. Man kan inte bara sätta dem i en lägenhet och så ska de vara tysta där och inte kräva sina rättigheter. Men samhället gör så. När invandrare kräver sin rätt får de höra ”Vi har redan hjälpt er och låtit er komma hit till Sverige”. Vi trycks ner. Man ska inte behöva förnedra sig för att få hjälp.

Själv var Hajer Alsaidan bara 15 dagar när hon kom till Sverige. Familjen kommer från Irak. Innan de hamnade i Hammarkullen bodde de först i flyktingläger i Saudi-Arabien, och sedan i Växjö.

I Hammarkullen trivs hon. Det finns många positiva sidor av att bo här som sällan lyfts fram.

– Det finns en värme, man känner sig hemma. Alla känner alla och är kompisar. Vi hjälper varandra.

Gemenskapen i Hammarkullen står i kontrast till hur hon – en invandrartjej med slöja – kan bli bemött i innerstaden.

– Det kan räcka med en blick. ”Vad gör du här?”, verkar de fråga. Det känns som att vi blir sänkta. Men här i Hammarkullen känner vi alla att vi är samma, förklarar Hajer Alsaidan.

Utanför Mixgården har kalla vindar börjat blåsa, både bokstavligt och bildligt talat. Det är i oktober politikerna ska fatta beslut om de planerade nedskärningarna.

”Vet vad vi vill”
Hajer Alsaidan berättar att det kommer bli protester vid nästa nämndmöte. Hon kommer att göra allt hon kan för att stoppa nedskärningsplanerna.

– Vi har lyckats påverka innan, säger hon beslutsamt.

I sin krönika på ungdomssidorna i Göteborgs-Posten skrev Hajer Alsaidan ”Alla elever på Hammarkullsskolan är beredda att kämpa för sin skola. Jag och alla elever på Hammarkullsskolan varken vill eller ska betala krisen med IG på våra slutbetygslappar.”
Hajer Alsaidan betonar att hon inte hade skrivit så om hon inte visste att de andra eleverna instämmer.

– Vi vet vad vi vill. Vi vill inte ha nedskärningar!

LISA ENGSTRÖM
Proletären nr 40, 2009