”Vård på (o)lika villkor” heter en rapport som förra veckan presenterades av Sveriges Kommuner och Landsting. En grupp inom SKL har sammanställt forskningsrapporter som belyser hur människor möts i vården.
Resultatet är nedslående. Så får välbärgade bättre vård med mer ballongutvidgning och blodproppslösande medicin efter hjärtinfarkt.
Lika ojämlikt är att KOL-patienter med låg utbildning behandlas med äldre, omodernare metoder. Tendensen är tydlig på område efter område, undantaget barnsjukvården.
– Vill myndigheterna lösa den klassmässigt ojämlika vården, så är det inte svårt. Fakta finns och Statistiska Centralbyrån har siffror på var folk dör i förtid och var folk är mest sjuka i exempelvis cancer och hjärt-kärlsjukdomar, säger distriktsläkare Hjördis Fohrman, på Lärjedalens vårdcentral i Göteborgs nordöstra förorter.
– Det går att se var vårdbehoven finns och att styra skattepengarna utifrån behoven. Det går att systematiskt analysera vilken personal som behövs och att utbilda efter det.
Styrning efter behov
Det måste finnas vårdcentraler där behoven finns och fler vårdcentraler ju större behoven är.
Därför anser Hjördis Fohrman att geografisk styrning av vårdens resurser är grundläggande. Men med vårdvalssystem sker ingen sådan styrning.
– Med vårdval ser vi hur nya privata vårdcentraler byggs i välbärgade områden medan vårdcentraler läggs ner i fattiga förortsområden. Så går det när samhället överlåter styrningen av resurserna på marknadslagarna.
Hjördis Fohrman, som är medlem i Kommunistiska Partiet, har i hela sitt yrkesliv som specialist i allmänmedicin engagerat sig den klassmässigt ojämlika vården.
Folkhälsofråga
Då inte minst det utsatta läget för arbetarklassens kvinnor och för stora invandrargrupper. All hennes erfarenhet bekräftas i den aktuella rapporten från SKL.
• Vad beror skillnaderna på i grunden?
– Det handlar om folkhälsa. I fattiga bostadsområden röker fler, barnen har lägre födelsevikt, trångboddheten är stor och inte minst är den usla tillgången på arbete en avgörande hälsofaktor. Men allt detta kan lösas genom politiska beslut.
– Sedan finns också andra faktorer bakom ojämlik vård. Som att överklassen söker sjukvård i mycket högre grad än vanligt folk. Att det finns massa privatläkare att gå till för dessa grupper. Språkproblem och bristande kunskaper är andra faktor som försvårar för invandrare och arbetarklass.
• Hur påverkas ojämlikheten i vården när vårdval införs i hela landet?
– Erfarenheten från de landsting som prövat säger att vårdval ytterligare försämrar den klassojämlika vården. Att som i vårdvalen baka ihop lönekostnader med utgifter för sjukvård är systemfel som öppnar upp för girighet.
– Nu ligger röntgenkostnad och provkostnad utanför vårdcentralens budget. Med vårdval ska dessa utgifter konkurrera med kostnader för löner, lokaler och vinst. Profiten till ägarna ökar om patienters utredningskostnader hålls nere eller om färre sjuksköterskor anställs.
LARS ROTHELIUS
Proletären nr 14, 2009
