Under den gångna mandatperioden har akutmottagningar nedmonterats, vårdcentraler och jourmottagningar har stängts och tillgängligheten till både primärvården och sjukhusen har försämrats.
14 december 2003 samlas en tredjedel av de boende i Alingsås till en jättelik demonstration. De 10.000 kommuninvånarna protesterar mot politikernas planerade nedskärningar av verksamheten vid Alin.gsås lasarett. Men politikerna struntar i de enorma protesterna och stänger akutmottagningen nattetid.
25 oktober 2003 demonstrerar över 4.000 mot att politikerna vill lägga ned akuten och BB på Södertälje sjukhus, och i Norrtälje samlas tusentals människor för att lämna över en protestlista med 30.000 namnunderskrifter mot planerna på att lägga ned akuten vid Norrtäljes sjukhus. De enorma protesterna tvingar politikerna att ändra sina planer och både akutmottagningarna och BB räddas.
I Västra Götaland demonstrerar tiotusentals människor under både 2004 och 2005 i ett flertal olika demonstrationer, manifestationer och ockupationer mot nedläggningen av fem vårdcentraler i Göteborg och mot sammanslagningarna av än fler. Demonstrationer riktar sig också mot nedskärningarna inom NU-sjukvården och Sahlgrenska, samt mot att akuten ska läggas ned vid Uddevallas sjukhus. Trots de omfattande protesterna läggs vårdcentralerna ned, stora delar av nedskärningarna genomförs, men akuten vid Uddevallas sjukhus räddas. Något senare lönar sig också kampen för vårdcentralerna i Göteborg, när politikerna ger vika och öppnar en ny vårdcentral i Tynnered.
På liknande sätt ser det också ut i resten av landet. I Norrköping hotas akuten av nedläggning, men ett flertal demonstrationer med tusentals deltagare lyckas stoppa planerna. Stora protester äger samtidigt rum i Motala för att rädda lasarettet där, men politikerna ignorerar folkets vilja och i dag finns det inte längre något fullvärdigt akutsjukhus i Motala. Också Kungälv och Mölndal saknar numera kompletta akutsjukhus, trots folkets motstånd.
I Kiruna lyckas inte kommuninvånarna tvinga politikerna att öppna BB. Och de cirka 4000 människorna som samlas till en av de största demonstrationerna någonsin i Dalsland får inte makthavarna att ändra sina planer på att lägga ned Dalslands sjukhus i Bäckefors.
Resa i nedskärningar
Den här uppräkningen skulle kunna göras många gånger längre. Den gångna mandatperioden är en resa i nedskärningar och nedläggningar inom sjukvården. Så har exempelvis stopplistor införts i Östergötland på vilka ett femtiotal sjukdomstillstånd listas som inte den offentliga vården ska ta hand om, och landstinget i Västmanland drabbas av omfattande nedskärningar vilket leder till att Köpings lasarett numera inte ger akut vård.
Även de allra sydligaste delarna av vårt långa land drabbas av vårdslakten. I region Skåne landssätts projektet ”Skånsk Livskraft” trots omfattande protester, inte minst i Trelleborg där man går man ur huse för att demonstrera.
När man ser till alla nedläggningar och nedskärningar de senaste fyra åren växer bilden fram av ett systemskifte inom vården. Det offentliga får allt mindre resurser, samtidigt som de privata vårdgivarna blir fler och utökar sin verksamhet. På samma gång blir den offentliga vården allt mer otillgänglig och många patienter hänvisas istället att söka sig privat.
I grunden är det principen om lika vård för alla, oavsett betalningsförmåga, som ifrågasätts. De som har råd att betala kan alltid söka sig till privata vårdcentraler och specialistmottagningar, där det inte förekommer någon kö och där alla sjukdomstillstånd åtgärdas. På så vis kommer plånboken allt mer att styra vården, istället för de medicinska behoven.
Protester
Men det är inte bara en bild av nedläggningar som växer fram om man granskar den gångna mandatperioden, utan också en bild av folklig kamp. Människor har gått ut på gatorna och sagt: Stopp! Vi vägrar att acceptera fler nedskärningar och fler nedläggningar!
Under flera månaders tid, och ibland till och med i åratal, har de som drabbats av nedskärningar organiserat protester där tusentals och åter tusentals människor deltagit över hela Sverige. I många fall har protesterna tvingat politikerna att backa, och på så vis har flera sjukhus, akuter och vårdcentraler räddats. På andra ställen har politikerna struntat i folks vilja och behov och ignorerat protesterna, något som förhoppningsvis många kommer att minnas i höstens val.
LISA ENGSTRÖM
Proletären 36, 2006