Kommunals medlemmar halkar efter i lön
Jämfört med den generella löneutvecklingen på arbetsmarknaden de senaste tio åren har Kommunals medlemmar blivit åsidosatta rejält. Kommunal tycker dock att de varit ”tuffa” vid förhandlingarna. – Det här duger inte längre. Kommunal är snart ett minne blott", säger undersköterskan Sari Juntikka till Proletären.
Åtta av tio medlemmar inom fackförbundet kommunal är kvinnor. Nu visar en ny granskning från Kommunalarbetaren att en klar majoritet av dessa medlemmar fått en löneökning långt under genomsnittet på arbetsmarken de senaste tio åren.
Ser man till alla yrkesgrupper inom Kommunal så har den generella medellönen ökat med 22 procent på tio år. Samtidigt har löneökningen för till exempel kommunala tjänstemännen varit 35 procent under samma tidsperiod.
2014 hade en kommunal tjänsteman i genomsnitt 7000 kronor mer i lön än Kommunals medlemmar i välfärdsyrkena. Idag skiljer det nästan 13.000 kronor, konstaterar Kommunalarbetaren.
Sari Juntikka jobbar som undersköterska i Piteå kommun och kan vittna om hur nedskärningar och snedvriden styrning varit förödande för svensk sjukvård – som samtidigt sägs vara viktig för krigsberedskapen (se artikel intill). Hon blir förbannad när hon får höra om de växande löneklyftorna – och menar att det är dags för Kommunal att ta till strejkvapnet.
– Jag förstår inte hur ett fackförbund kan tillåta en sådan här utveckling. Har vi inte tillräckligt med pengar inom förbundet för att klara av en strejk? Det verkar som att vi helt tappat geisten.
– Om Kommunal är medvetna om den dåliga utvecklingen… Varför gör man då ingenting? Ett kollektivavtal går att säga upp. Vi måste våga ta fighten, säger Sari Juntikka.
Den yrkesgrupp som fått sämsta löneutvecklingen bland Kommunals medlemmar är vårdbiträden, som endast ökat sin lön med 14,3 procent i genomsnitt under tio år. Detta är knappt hälften av den generella löneökningen på hela arbetsmarknaden som varit 27 procent.
I botten av löneutvecklingen återfinns också yrken så som lokalvårdare och barnskötare som sett sin medellön ökat med endast 20 procent under samma tidsperiod.
Kommunal skyller de låga lönerna på SKR, som menar att de bara tecknar centrala kollektivavtal och att lönerna istället bestäms på lokal nivå av kommunerna. Kommunerna skyller i sin tur på ett ansträngt ekonomiskt läge, att det inte finns något utrymme till en bättre löneutveckling och att staten måste skjuta till mer pengar till välfärden.
Även i Kommunalarbetaren ställs frågan om facket borde varit mer hårda vid förhandlingarna.
– Det kan man alltid fundera på. Jag tycker vi har varit tuffa. I den senaste avtalsrörelsen har vi varslat fyra gånger för att uppnå det vi varit överens om inom LO, svarar Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog och syftar på avtalsförhandlingar på den privata sidan.
Sari Juntikka menar att hon börjar tröttna på Kommunals ursäkter och bortförklaringarna när det kommer till möjligheten till bättre arbetsvillkor och högre löner.
– Resonemanget är rent skitsnack. Det är inte kommunernas uppgift att driva på för att höja vår lön. Det är Kommunal som ska företräda sina medlemmar… Ta ert ansvar och gör ert jobb!
– Min rädsla är att vi får se en medlemsflykt i Kommunal. Vi äldre orkar inte längre vara med av ideologiska skäl och ungdomarna ser inte heller en så stor mening i det. Försäkringar kan man köpa på andra håll och de förhandlar om lönen helt själv. Risken är att hela Kommunal snart kommer vara ett minne blott.
Kommunal godkände en lägstalön på 20.220 kronor för outbildad personal och 22.500 kronor för utbildad personal under förra året. Då är siffrorna hämtade i november, alltså efter förra årets löneförhandlingar.