Det lilla regeringspartiet fp byter snart ut sin okarismatiske partiledare, mot en minst lika inspirerande person. En otacksam situation där fp-ledningen i den interna huggsexan om de borgerliga väljarna inom fyrväpplingen på Rosenbad gör vad den kan för att profilera sig som det mest liberala högerpartiet.
Nu senast skickades den politiska EU-höken Cecilia Malmström fram i detta ärende.
– Det är dags för en ny folkomröstning om EMU efter nästa val 2010, säger Malmström med en enig partistyrelse bakom ryggen. Förutsättningarna har ändrats sedan folkomröstningen 2003. Ju fler EU-stater som vill med i den monetära unionen desto större blir det politiska priset.
Sällan har vi hört tunnare argumentation och ett större förakt för medborgarnas i en folkomröstning uttalade vilja. Till saken hör att svenska folket minsann inte tvivlar på det förnuftiga i att värna Sveriges ekonomiska självständighet genom att säga nej till valutaunionen. I SCB:s senaste väljarundersökning i maj svarade 53,8 procent att de idag skulle rösta nej till Euron, bara 33.3 procent skulle rösta ja.
Gärna en ny folkomröstning redan i år säger kommunisterna. Men då ska det handla om ja eller nej till hela EU-medlemskapet.
Det har gått 14 år sedan ja-sidan med en enorm övervikt i kampanjpengar och genomslag i massmedia med nöd och näppe lyckades baxa fram den behövliga knappa majoriteten i folkomröstningen om EU. Bland LO-medlemmarna vann nej-sidan klart.
Men sedan dess har inte ja-sidan kunnat behålla sitt försprång i opinionen. Det har den krassa EU-verkligheten borgat för med massarbetslöshet, gigantiska nedskärningar och ännu mer gigantiskt ökande klassklyftor.
Folkomröstningar ska respekteras. Men i respekten ingår också respekt för folkets rätt att över tid ändra uppfattning. Fjorton år i EU är fjorton år för mycket för arbetarklassen och folkmajoriteten. Definitivt tillräckligt för att omgående utlysa en ny folkomröstning och hela EU-medlemskapet. Men den härskande svenska makteliten vågar inte ens tänka tanken att riskera ställas vid sidan av den för dem så lukrativa unionen.
Så fick också EU-minister Malmströms utspel om en ny EMU-omröstning 2010 ett ljummet mottagande av den övriga borgerligheten. "Det är oklokt att nu driva kravet på en ny folkomröstning, skriver Dagens Industris ledarskribent. I denna slutsats instämmer Fredrik Reinfeldt och Anders Borg.
Men betydligt intressantare är att DI:s ledarskribent går ett steg längre. "Mycket kan hända under resans gång. Bättre då att snabbt utlysa en folkomröstning när läget känns rätt." Här hänger varken Reinfeldt eller Borg med längre. För de vet att baksidan är att en ny folkomröstning om EMU, oavsett när den utlöses, riskerar att resultera i ett förnyat folkligt nej.
Inte ens för allt smör i Småland skulle dessa herrar gå in ett sådant vågspel vilket för mycket lång tid skulle cementera Sveriges självständighet utanför Euroområdet. Den parlamentariska maktelitens tanke är att vid lämpligt tillfälle smyga in Sverige i EMU via ett riksdagsbeslut.
Så lyckades fp i sin partiegoism utlösa reaktioner vilka tydligt illustrerar ihåligheten i den borgerliga demokratin. Folkviljan kommer alltid i andra hand. Val och folkomröstningar i alla ära, men de ska bara användas när det förväntade resultatet går i takt med borgerlighetens klassintressen.
Proletären 33, 2007
