Palat(s)revolutionen i Göteborg

Med röstsiffrorna 197 mot 49 konfirmerade extrakongressen distriktsstyrelsens beslut att Ann-Sofie ”Soffan” Hermansson inte längre är önskvärd på posten som gruppledare. Så slöt den strid inom socialdemokratiska toppskiktet i Göteborg som tog fart efter sossarnas ras till ynka 20,5 procent i kommunvalet 2018.

För att kunna sitta kvar i kommunledningen ville Soffan göra en göteborgsk variant av Löfvens januariavtal. Hon bröt det rödgrönrosa samarbetet och sökte samarbete med mittenpartierna.

V-Mp-Fi bildade då ett nytt block som genom valtekniskt samarbete med allianspartierna ställde Socialdemokraterna helt utan lukrativa presidieplatser i kommunstyrelse och nämnder.

Soffans manövrer var inte förankrad internt. Så skapades ett missnöje mot Soffan inom kommunfullmäktigegruppen som blev akut när hon och hennes stabschef David Ljung försökte detaljstyra de S-märkta kommunalrådens agerande.

Partistriden har blottlaggt de ledande sossarnas bristande politiska insikt. Presenterad som gräsrötternas företrädare med uppgift att vända partiets kräftgång i Göteborg valdes Ann-Sofie Hermansson med acklamation till gruppledare för bara tre år sedan. Men Soffan förmådde inte axla rollen.

Hermansson har sedan mitten av 1990-talet fostrats till fullfjädrad politisk byråkrat, utan kontakt med gräsrötter. 

Inte konstigt då Ann-Sofie Hermansson sedan mitten av 1990-talet fostrats till fullfjädrad politisk byråkrat, utan kontakt med gräsrötter. Först i regeringskansliet hos Mona Sahlin, sedan sju år på LO som politisk sekreterare hos Wanja Lundby-Wedin, 2003-2008 som politisk sekreterare till Göran Johansson, kommunstyrelsens ordförande i Göteborg.

Kanske var det hos honom hon inspirerades till förment folkliga utspel som inbjudan till valmöten med Soffan på en röd soffa i Brunnsparken.

I sin roll som kommunstyrelsens ordförande bröt hon på intet sätt med årtionden av socialdemokratiska företrädares byråkratiskt administrerande av en storstad i kapitalismens grepp. Säg Västlänken, biltullar, skriande bostadsbrist, stopp för sextimmarsdag i äldeomsorgen, privatiseringar, det räcker. Inte undra på att liberala GP på ledarsida och innersidor lyft fram såväl gamla sossekoryféer som borgare till Hermanssons försvar.

Återstår att se hur Göterborgs socialdemokrater ska gå vidare. De som kvarstår i den politiska ledningen har alla varit delaktiga i partiets tydliga högersvängar de senaste åren.