Facken i Finland tog kampen: Politiska strejker fick regeringen att backa
I samordnade politiska strejker har fackförbunden i Finland fått regeringen att backa om förslagen att luckra upp anställningstryggheten. ”Initiativet kom från medlemmarna”, säger Annika Rönni-Sällinen från fackliga centralorganisationen SAK till Proletären.
Fackförbunden i Finland har tagit gemensam kamp mot högerregeringens många attacker på arbetarnas rättigheter. Det senaste förslaget, som skulle göra det lättare för småföretag att säga upp anställda, blev sista droppen. Efter en månad av politiska strejker runt om i hela Finland ser regeringen nu ut att backa.
Fackförbunden, däribland Pam som i slutet av förra veckan varslade om att ta ut ytterligare 50.000 medlemmar i politisk strejk, har därmed beslutat att lägga vidare stridsåtgärder på is.
– Fackförbunden väntar nu på att alla detaljerna i förslagen ska komma ut, så bestämmer de senare om åtgärderna ska läggas ned helt och hållet, säger Annika Rönni-Sällinen, direktör på den fackliga landsorganisationen SAK:s avdelning för arbetsvillkor, till Proletären.
Regeringens ursprungliga förslag var att det skulle bli lättare för företag med färre än 20 anställda att avskeda personal. Förslaget mildrades till företag med färre än 10 anställda och i det senaste budet står det att det som saklig grund för en uppsägning ska tas hänsyn till företags storlek, vilket Annika Rönni-Sällinen ser som ett framsteg.
– Man tar redan hänsyn till det så det skulle inte vara en jättestor förändring. Men vi får se hur det slutgiltiga förslaget kommer att se ut. Det är naturligtvis viktigt för oss att arbetsgivaren inte helt subjektivt kan bestämma när någon sägs upp.
Annika Rönni-Sällinen berättar att alla de större fackförbunden genomfört eller varslat om totalt uppemot tio politiska strejker. Initiativen till strejkerna kom dock inte från landsorganisationen SAK.
– Nej, det här har kommit från arbetsplatserna och från de enskilda förbunden. Medlemmarna har varit jättearga på regeringen och det är därför vi kallat kampanjen för ”Sista droppen”. Regeringsperioden har varit väldigt svår för oss, till exempel genom konkurrenskraftsavtalet som betytt försämringar för alla arbetstagare.
Konkurrenskraftsavtalet, som de fackliga centralorganisationerna var med och förhandlade fram 2016, skulle förbättara ”de finländska företagens konkurrenskraft” och ”öka den ekonomiska tillväxten”. Avtalet innebar att kollektivavtalen förlängdes med ett år med oförändrade löner under denna tid, att avgifter flyttades över från arbetsköparna till arbetarna, och att årsarbetstiden för heltid förlängdes med 24 timmar utan löneförhöjning.
Har de politiska strejkerna varit ett bra verktyg för facken?
– Ja, det är därför regeringen backat om dessa förslag. Det skulle inte hänt om vi inte haft de politiska strejkerna. Regeringen har inte respekterat trepartsförhandlingarna som vi haft under lång tid, där vi är vana vid att vi försöker komma överens om allt på ett sätt som passar alla, säger Annika Rönni-Sällinen som inte utesluter att det kan bli aktuellt med fler stridsåtgärder om fackförbunden inte är nöjda med regeringens senaste förslag.
I måndags, efter Proletärens intervju, fortsatte förhandlingarna mellan fackförbunden och regeringen. I ett pressmeddelande på sin webbsida konstaterar SAK att fackens stridsåtgärder ”gett goda resultat” och att förhandlingar på trepartsbasis fortsätter.
Annika Rönni-Sällinen berättar att fackförbunden nu förbereder sig för nästa konflikt – strejkrätten. Den svenska strejkrättsutredningen inspirerar finländska politiker att införa något liknande i Finland.
– Många säger att det är för fritt att strejka och ser på Sverige. Det är en diskussion vi kommer att ha i framtiden.
Hur ser SAK på den frågan?
– Naturligtvis vill vi ha kvar strejkrätten så som vi har idag. Det är viktigt för oss.
– Det gäller även inom lagstiftning, och inte bara om kollektivavtal. Vi måste ha rätt att strejka även utanför kollektivavtalsfrågor. Det är något som inte kan tas bort, säger Annika Rönni-Sällinen som dock inte vill kommentera svenska LO:s tillåtande inställning till inskränkt strejkrätt.
– Det är svårt att säga något om andra länder situation. Det finns kulturella skillnader och skillnader i lagstiftningen så det är inte så lätt att kommentera.