"Risken är stor att ateljéerna försvinner"

Den moderatledda majoriteten i Värmdö kommun vill sälja industribyggnaderna i Gustavsbergs gamla porslinsfabrik till en privat aktör för att få råd att bygga ett kulturhus. En försäljning innebär att ett 100-tal konstnärer, konsthantverkare och formgivare, blir utan arbetsplatser i det som nu går under namnet Ateljéföreningen G-Studion.

Lisa Wallert är skulptör och ordförande i ateljéföreningen:

– Väljer kommunen att sälja ut oss till ett privat fastighetsbolag så är ju risken stor att ateljéerna försvinner och då är det många som måste lägga ner sin verksamhet. Det är klart att det blir hyreshöjningar ganska snabbt. De här husen står ju på oerhört attraktiv mark och det är naturligtvis väldigt lockande, säger Lisa Wallert till Proletären.

Det nya kulturhus kommunen vill bygga har i sann moderat anda – jämför Nya Karolinska Sjukhuset – blivit betydligt dyrare än vad som först uppgavs, och därför behöver kommunen få in mer pengar.

Värmdö ligger söder om Stockholm och Gustavsberg är centralort i kommunen med 43.000 invånare. Konstnärerna i G-Studion har i flera år försökt påverka politikerna att inte sälja ut byggnaderna. I höstas fattade kommunfullmäktige beslutet att behålla fastigheterna. Men den borgerliga majoriteten har ändrat sig.

”Vi kommer att fortsätta att protestera. De måste ta reson. Det är klart att en sådan här verksamhet ska vara i kommunal regi.”

Inför mötet i fullmäktige ledde Lisa Wallert en demonstration i snö och kyla till kommunhuset i Värmdö. Och värmdöborna stöder konstnärernas kamp. När demonstrationståget nådde målet kunde Lisa Wallert lämna över en namnlista med 6.700 namn till stöd för kulturarbetarna. Kommunalrådet Deshira Flankör (M) tog med ett ansträngt leende emot namnlistorna, snillrikt instoppade i en specialgjord presentbjörn med texten ”200 års historia säljs ut – rädda kulturen”. Det innan fullmäktige beslöt att skjuta upp beslutet till nästa sammanträde, om en månad. Men i sak har borgarna inte ändrat sig – man vill ha in privata entreprenörer i det som idag är kommunala angelägenheter.

– Vi kommer att fortsätta att protestera. De måste ta reson. De har ändrat sig en gång och de kan kanske ändra sig igen, hoppas Lisa Wallert. Det är klart att en sådan här verksamhet ska vara i kommunal regi, en kommun har ju i uppdrag att se till allmänhetens bästa och det är inte nödvändigtvis vad en privat aktör vill.

Ateljéföreningen G-Studios är ett av landets största konstnärskollektiv.

– Kommunen måste förstå hur viktigt det här är, inte bara för kommunen utan för hela Sverige, säger Lisa Wallert. Folk mår bra av kultur och då är det viktigt att stärka kulturmiljön.

G-Studion får också stöd av Konstnärernas Riksorganisation, KRO, som bakom det som nu pågår i Gustavsberg ser en samlad attack mot kulturen.

– Jag tycker att vi ser ett extra tryck nu. När det är så här pass stora ateljésammanhåll så är det extra iögonfallande. När det blir mer attraktivt så trängs konstnärerna undan, för att de har så små möjligheter att betala för sig ekonomiskt därför att de har så små inkomster, säger KRO:s riksordförande Katarina Jönsson Norling till SvT.

Gustavsbergs gamla porslinsfabrik ligger mitt emellan ett nybyggt bostadsområde och Gustavsbergs hamn, på mycket attraktiv mark. Utåt hycklar kommunen intresse för kulturarvet och -miljön och för kulturarbetarna, bland annat genom att döpa gator i området efter kända konstnärer och keramiker: Wilhelm Kåges Gata, Berndt Fribergs Gränd och Edla Sofias (Andersson) Gata. Men i verkligheten säljer kommunen ut kulturen till privata bostadsbolag. JM, Ikano och Stena är några av de bolag som nu bygger runt 1000 bostäder i det område som fått namnet Porslinskvarteren: cirka 800 av dem är bostadsrätter.

De byggnader där ateljéerna nu finns är också ett stycke svensk arbetarhistoria. Gustavsbergs Porslinsfabrik började tillverka porslin redan 1825 och från mitten av 1930-talet också sanitetsporslin. Den tillverkningen lades ner 2014, men ännu gör företaget hushållsporslin, om än i mindre skala. Det finns inte många svenska hushåll som inte har kaffekoppar eller annat porslin med Gustavsbergs välkända ankar-logotype på.