Hoppa till huvudinnehåll
Av
Utrikesredaktör

Krönika: Ånej, ska det bli mindre krig nu?

Det är dyster stämning i det svenska politiker- och medieetablissemanget efter Donald Trumps valseger. Något av det farligaste verkar vara att det eventuellt kan bli fred i Ukraina.


Han är tillbaka. Donald Trump vann till slut valet i USA och blir åter landets president, den 47:e i ordningen, och därmed också i praktiken Natos överbefälhavare.

Det kan man lugnt säga inte var den samlade förhoppningen i det svenska politiska och medieetablissemanget, där det nu råder en behärskat dyster stämning.

Statsminister Ulf Kristersson talade allvarsamt till nationen och varnade för ”ett minskat engagemang för Ukraina”, samtidigt som han gratulerade Trump till segern.

Det har däremot Rysslands president meddelat att han inte har några planer på att göra. Han får leverera på sina ord först, är budskapet från det luttrade Moskva.

En av de största farorna med Trumps återkomst till Vita huset verkar vara risken att det nu kan bli lite mindre krig i världen, när man lyssnar på de svenska politikerna.

Det återstår verkligen att se, här har Trump en del att bevisa efter att ha tjatat om att han kan avsluta kriget i Ukraina på 24 timmar. Men det är talande att det ses som något negativt i Natos färskaste och kanske allra krigsfebrigaste medlemsstat.

På radion var budskapen snarlika från SD:s utrikespolitiske talesperson Aron Emilsson och bombliberalen Joar Forssell.

– Vi behöver se ett fortsatt solitt stöd för Ukraina för att bekämpa Ryssland, och tillsammans med USA adressera det hot som Kina, Nordkorea och Iran utgör. Det kräver, särskilt i vår tid, att vi har en stark transatlantisk länk, mässade Emilsson.

Liberalernas utrikespolitiske talesperson ville inte vara sämre, och passade på att ge oss en inblick i den sagovärld som Natoliberalerna lever i, tillsammans med bland andra Israels premiärminister Netanyahu och Ukrainas president Zelenskyj, där Israels folkmord är ett försvarskrig:

– Man måste förstå att Hamas och Irans krig mot Israel, Kinas potentiella invasion av Taiwan och Rysslands krig mot Ukraina är samma krig men vid olika krigsskådeplatser. Man kan inte välja var någonstans man stöttar demokratin, utan vi måste ha en politik från Sverige, USA och EU där vi stöttar de krafterna mot de här aktörerna som samarbetar för att de vill oss illa, förklarade Forssell för oss andra stackare som ibland har svårt att förstå vilka som är de goda och de onda.

Också Vänsterpartiets ordförande Nooshi Dadgostar framhöll i SR att det är viktigt att USA fortsätter att skicka vapen till Ukraina.

Trump har gratulerats av både Netanyahu och Zelenskyj, även om den sistnämndes grattis nog inte kom lika mycket från hjärtat. Trump har som bekant länge kritiserat det amerikanska mångmiljardstödet till Ukraina, samtidigt som han kritiserat den sittande Bidenadministrationen för den milda kritik de riktat mot Israels krigföring – medan de fortsatt skicka bomberna som dödar Gazas barn.

I sitt eget segertal sade Trump att han inte ska starta några krig, utan stoppa krig. Fina ord, men likt Putin tror vi på det när vi ser det.

Aftonbladets Wolfgang Hansson, som de senaste åren kommit ut som en allt tydligare Natomegafon, är kanske den som (oavsiktligt?) bäst förklarar hur det ligger till och vad Trump har att förhålla sig till:

”Hans budskap i valrörelsen har varit att avsluta alla krig och inte starta några nya. Men med tanke på hur världen ser ut är det frågan om han kan hålla det löftet utan att den liberala världsordningen allvarligt urholkas.”

Så är det. Den USA-styrda så kallade liberala världsordningen kan inte överleva utan ständiga krig.

Om Trump faktiskt låter USA ta ett steg tillbaka i världen och får stopp på kriget i Ukraina är det bra. Ännu bättre blir det när vi är tillräckligt många som ser hur det fungerar och tillsammans vägrar krig, folkmord och imperialism.