Ledarkrönika: Skolmjölk och socialism
I ett land där nyliberalismen fått härja fritt i decennier kan morgondagens statsvetare kalla det för ”socialistisk extravagans” att barn serveras gratis mjölk i skolan.
Man brukar få höra att svenska folket har den regeringen vi är värda, som vi röstat fram.
Det finns mycket att ifrågasätta vad gäller det påståendet. Hur demokratiskt är det borgerliga parlamentariska systemet egentligen, vilka partier får mest utrymme och vilka reportrar ställer frågor till partiledarna så att de verkligen tvingas säga vilka intressen de förespråkar?
Vad finns det för straff och sanktioner för de politiker som efter valet erkänner att de före valet hade en (röstvärvande) åsikt och efter valet har en annan?
Men om man halvt om halvt köper berättelsen om att det är vårt eget fel, och att vi inte gjort oss förtjänta av bättre politiker, infinner sig frågan hur vi kan rädda oss och samhället från destruktiva statsvetare.
Utan att vara valda eller politiskt ansvariga kan de och andra höga tjänstemän utnyttja sin position. Om de vill bevara ojämlikheten i samhället kan de göra mycket skada och bli villiga och välbetalda redskap åt makten och politiken.
Jag är rädd att den statsvetarstudent som skrivit en debattartikel i Göteborgsposten kommer att bli en sådan bromskloss för samhällsutveckling. En som beskriver en utvald sida och aspekt av samhället och inte förstår andra perspektiv eller helheter. En som tror han har rätt.
Statsvetarstudenten skriver om serveringen av mjölk i skolan att: ”Ett lands möjlighet till att förvärva en enorm förmögenhet av individers pengar för att sedan spendera hejdlöst med samma förmögenhet på socialistisk extravagans är inte förenligt med vad en stat bör ägna sig åt.”
Och med denna bombastiska klokhet vill han införa ett permanent mjölkstopp på alla skolor. Inte nog med att 150 miljoner skulle sparas, det vore bra för miljön också, menar statsvetaren som uppenbarligen inte gillar socialism.
Om det inte vore så erbarmligt dumt skulle man orka bli arg. Kanske ska man det ändå, för även om just det här förslaget inte ger Nobelpris i ekonomi, så är det inte väsensskilt från gångbara ekonomiska idéer.
Ta från de fattiga och ge till de rika. Privatisera mer. Privatisera allt. Privatisera vattnet också, så att den ändliga resursen garanterat räcker till de rika.
Skolmaten betyder mycket för många. Kloka röster för fram att skolor borde ha öppet för lunch även under sommarlovet. Skolmatens budget har gjort kökspersonalen till mästare i att trolla med knäna för att kunna servera god och näringsrik mat.
Lite mer av den sammanlagda enorma förmögenheten hit, tack!
Det skulle inte bli socialism bara av det, men om vi hade socialistisk ekonomi och demokrati i det här landet så skulle skolmaten vara en viktig och prioriterad folkhälsofråga. Eller hur?