Svensk vapenexport slår nya rekord: 29 miljarder
Den svenska vapenexporten landade på 29 miljarder kronor för 2024. Det är ett nytt rekord och en ökning med 63 procent jämfört med föregående år. ”Det pågår en brutal militarisering av samhället”, säger Linda Åkerström, Svenska Freds, till Proletären.
Det samlade värdet på krigsmaterielexporten är nu uppe i 29 miljarder kronor, vilket är den högsta siffran i svensk historia och en ökning med 63 procent jämfört med föregående år. Ser man till siffror från början av 1970-talet så har exporten dubblerats.
Det framgår efter att Inspektionen för strategiska produkter (ISP), den myndigheten som ansvarar för att godkänna och sammanställa Sveriges vapenexport, släppt sin årsrapport för 2024.
ISP:s rapport omfattar inte krigsmateriel som Sverige donerat till Ukraina, bara landets köp av svenska vapenproducenter. Den 63-procentiga ökningen inkluderar därmed inte regeringens samlade militära stödpaket till Ukraina på 61,9 miljarder kronor.
Linda Åkerström, expert på vapenexport i föreningen Svenska Freds, menar att ökningen återspeglar den militära upprustningen som nu sker runt om i världen.
– Det finns tyvärr en grundmurad tro i den svenska riksdagen att vi måste spendera mer pengar på upprustning och vapen. Och den här tanken finns såväl bland regeringen som i oppositionen, säger Linda Åkerström.
På sida efter sida i rapporten radas nya rekord upp för den svenska krigsmaterielexporten. Antalet utfärdade tillverkningstillstånd till företag, myndigheter och privatpersoner har ökat med 18 procent, till 450 stycken.
Värdet på den beviljade utförseln har ökat med 78 procent till 50 miljarder kronor. Jämför man det totala värdet på det exporterade krigsmaterielet med siffror från början av 1970-talet har vapenexporten fördubblats, räknat med fasta priser.
Ett argument för upprustningen, som både politiker och försvaret använder sig av, är att den ska leda till en ökad säkerhet. Detta är något som Linda Åkerström tillbakavisar.
– Senaste åren har det vuxit fram en diskurs i samhället som handlar om att vapenexporten och vapenindustrin är ett verktyg för frihet och demokrati. Det är en ganska rosaskimrande och missvisande bild av hur det faktiskt ser ut.
– Jag har väldigt svårt att se hur denna vansinniga upprustning bidrar till en ökad säkerhet. Speciellt eftersom den svenska vapenexporten bland annat går till väldigt odemokratiska länder.
Den i särklass största köparen av svensk krigsmateriel är Förenade Arabemiraten som köpte varor till ett värde av 6,1 miljarder från svenska vapenproducenter. Detta samtidigt som Utrikesdepartementet kritiserar landet för att ha ”stora brister” när det kommer till demokrati och att medborgarnas politiska rättigheter ”är starkt begränsade”. Med på listan finns även länder så som Brunei och Saudiarabien.
Förenade Arabemiraten har tillsammans med Saudiarabien också sedan 2015 bedrivit ett blodigt krig mot Jemen, som bland annat lett till att miljontals jemeniter hotas av svält.
Ytterligare ett argument som används för upprustning och ökad vapenexport är att den är till för att avskräcka potentiella hot mot länders suveränitet. Linda Åkerström menar att detta argument används för frikostigt och saknar empiriska bevis.
– Frågan om avskräckning är en teori och en tro. Och om det visar sig att dess förespråkare har fel så kommer priset vara enorm för oss alla.
– Vi måste också titta på förebyggande åtgärder som kan motverkar en upprustning. Till och med under den värsta tiden av Kalla krigets kunde stormakterna komma överens om en nedrustningspolitik. Men då krävs det att parterna är villiga att diskutera.
Varför har det blivit så här? Varför är vi inte längre villiga att jobba för en nedrustning?
– Investeringar och efterfrågan på vapen drivs delvis av en rädsla från en yttre fiende, men också en tro på att det är vapen som kommer att rädda oss. Här är vapenindustrin delaktig i att påverka både politikerna och samhället.
– Vi måste våga ifrågasätta dessa slutsatser. När vi pratar om säkerhet finns det många andra saker som vi också måste fokusera på. Att förebygga gängkriminaliteten är ett exempel. Det är ingen självklarhet att upprustning och ökade satsningar på militären kommer göra oss så mycket säkrare.
De som lyfter dessa argument blir ofta anklagade för att vara naiva, blåögda, och i värsta fall Puntinkramare. Hur ser du på detta?
– Fredsrörelsen har alltid blivit anklagade för att vara blåögda. Och så kommer det vara eftersom vi ifrågasätter en så stark kraft som militären. Men det Svenska Freds anklagas för nu har varit den gängse svenska politiken, fram till för bara några år sedan.
– Dessa anklagelser handlar också om en härskarteknik eftersom den andra sidan inte behöver motivera sina beslut om ökade satsningar på militär och vapen.
Det målas upp en bild av att pengarna som nu går till den militära upprustningen tas från en helt separat budget, som inte inkräktar på andra satsningar som exempelvis välfärd eller infrastruktur.
– Det pågår en brutal militarisering av samhället som inte går att blunda för. Mer resurser läggs på vapen och militär, vilket får konsekvenser. När vi pratar om upprustning är det som att det alltid finns pengar och vi diskuterar väldigt sällan var de tas ifrån, säger Linda Åkerström och avslutar:
– Vad är det som vi då väljer bort och inte investerar i? Är det skolan? Är det barn- och ungdomspsykiatrin? Är det förebyggande insatser för gängvåldet?