– Storbritannien har förändrats under den här tiden jag har varit här, säger Sebastian Malmberg. Rörelsen mot försämringarna har radikaliserats snabbt och folk tagit till gatorna.
Storbritannien liknar många andra europeiska länder, så som Grekland och Portugal, där de styrande politikerna planerar att genomföra dramatiska nedskärningar i kölvattnet av den kapitalistiska krisen. Den första konkreta nedskärningen har handlat om avgifterna för högre studier på universitet och högskola. Redan Labourregeringen under Tony Blair gjorde det möjligt för universiteten att ta ut terminsavgifter men satte ett visst tak.
Nu föreslog Torypartiet och Liberaldemokraterna som regerar tillsammans en tredubbling av taket för avgifterna, till ungefär 9000 pund per år.
Liberaldemokraterna som leds av den relativt unge Nick Clegg, utmålades som något nytt och fräscht alternativ till både Tory och Labour inför valet. Partiet gick till val på att på sikt avskaffa studieavgifterna men slöt nu upp kring ett förslag som sa precis tvärtom.
Sebastian Malmberg studerar engelska på Sussex University i Brighton och har varit aktiv i studentprotesterna från första början.
– Den nationella studentorganisationen, NUS, kallade till en demonstration i London den 24 oktober i protest mot höjningarna, berättar Sebastian Malmberg. Det var nog en otrolig överraskning att så många som 50000 anslöt.
Det skulle inte sluta där. Den stora demonstrationen följdes upp av lokala protester där studenter ockuperade sina universitet i protest mot nedskärningarna.
– Mitt universitet i Brighton var faktiskt först med ockupation och den som utlöste mängden av universitetsockupationer, säger Sebastian Malmberg. Det har också skett massor av lokala protester och demonstrationer. Här i Brighton har 2000 människor demonstrerat.
Den 9 december, dagen då parlamentet skulle fatta beslutet, samlades återigen stora massor i London för att protestera. Föga förvånande lät sig politikerna inte bevekas, utan klubbade igenom avgiftshöjningarna. Frågan är hur proteströrelsen kommer utvecklas nu när höjningarna inte gick att stoppa.
Sebastian Malmberg menar att rörelsen och människorna i den har radikaliserats och medvetandegjorts under den här hösten, och att protesterna kommer att fortsätta. Höjningen av studentavgifterna har inte bara blivit en fråga för studenterna, utan kommit att handla om rättvisa i hela samhället.
– Det som är så bra är att många människor har lyft frågan om nedskärningar och pekat på brittiska storföretag som smiter från skatt, säger Sebastian Malmberg. De brittiska storföretagen Vodafones och Topshops butiker har blockerats och deras vinster har ställts mot nedskärningarna.
Lördagen den 18 december proklamerades ”Pay Day” av organisationen ”Uncut UK” och i 55 städer i England blev flera butiker återigen blockerade med kravet om att de ska betala skatt på sina enorma vinster.
Rörelsen mot avgiftshöjningarna har inte heller begränsat sig till universiteten, utan omfattar också collegeelever, som ungefär motsvarar Sveriges gymnasium. I England finns det ett slags inkomstprövat studiebidrag för collegestudier, kallat EMA, som nu helt har slopats.
– Det har gjort att många yngre ungdomar som kommer från arbetarhem har dragits med i protesterna, berättar Sebastian Malmberg.
• Vilka organisationer har stått bakom protesterna?
– Det har verkligen varit en spontan folklig rörelse, och ingen organisation har egentligen stått bakom, svarar Sebastian Malmberg. Tider och platser har spritts via Facebook och Twitter. Efter hand har det uppstått organisationer, och den som känns mest seriös heter Coalition of Resistance som försöker knyta samman de landsomfattande protesterna.
Krigsrubrikerna har varit stora i svenska medier om de våldsamma studentdemonstrationerna där ungdomar och kravallpolis drabbat samman. Sebastian Malmberg vill lägga det största ansvaret för oroligheterna på polisen.
– Protesterna har till största del bestått av vanliga ungdomar som aldrig demonstrerat tidigare, även om anarkistiska provokatörer funnits också, säger han.
– Våldsamheterna har ofta provocerats av polisen, när de använt en taktik som kallas ”kettling” (ungefär valla boskap på svenska), och omringat och stängt in stora grupper demonstranter i fler timmar. Deras agerande byggde självklart upp en stor frustration hos frusna och hungriga demonstranter, som till slut fick nog.
• Hur har fokuseringen på våldet skadat proteströrelsen?
– Jag tycker inte att det skadat så mycket, svarar Sebastian Malmberg. Det har varit så många människor som sett hur polisen agerat och det har framkommit i den offentliga debatten.
Sebastian Malmberg berättar att rörelsens bredd gör att det inte går att utmåla deltagarna som huliganer och våldsverkare.
– Vi har märkt att det finns stort folkligt stöd även bland de som inte går ut på gatorna. När jag och mina kamrater har delat flygblad på Brightons gator kommer många fram och pratar. De är naturligtvis emot våldsamheter, men är lika naturligt emot avgiftshöjningarna.
Året i England för att studera engelska har inte blivit som Sebastian Malmberg hade tänkt sig, utan han har fått vara med om politisk rörelse som skakat om det engelska samhället.
– Det har varit mycket roligt och engagerande, säger han. Det var inte vad jag föreställde mig när jag åkte hit, och det är inte slut än. Nu kommer det lugna ned sig över julhelgen, men till våren går vi ut på gatorna igen. De engelska facken diskuterar nu protester mot andra nedskärningar i offentlig sektor och hoten mot jobben.
