"Vi har liknande problem som i Qatar"
Conny Svensson är samordnare på Skatteverket och granskar kriminella element inom arbetslivet. I allt från bygg till skönhetsvård växer problemen med fusk och människoexploatering. ”Det sker flagrant och öppet”, säger Conny Svensson till Proletären.
Farlig arbetsmiljö, misstänkt svartarbete och 21 miljoner i förlorade skatteintäkter. Det är bara några av bristerna som den myndighetsgemensamma insatsen mot arbetslivskriminalitet (MIA) upptäckte under kontroller som riktades mot bilvårdsföretag.
– Alla pratar om hur hemskt det är i Qatar, men vi har liknande problem som sker rakt under näsan på oss här i Sverige, säger Conny Svensson, samordnare för MIA på Skatteverket.
MIA började sitt arbete 2018 och har sedan dess utfört 6.000 kontroller i vad de klassar som utsatta branscher. Inom denna kategori finns bland annat skönhetsvård, bygg, taxi och personlig assistans.
Conny Svensson menar att just kontrollerna ute på golvet är livsnödvändiga för att fusk och kriminalitet ska komma upp till ytan.
– På pappret kanske det ser helt okej ut. Men när alla bevis läggs på bordet så ser vi vissa mönster vi måste arbeta efter. Och jag kan säga att det inte alltid varit så här i Sverige. Det har bara blivit värre och värre.
Genom åren finns det många exempel på företag i MIA:s utsatta branscher som anställer personer som vistas illegalt i landet. Med detta följer ett skuggsamhälle där arbetsgivare utnyttjar den illegala arbetskraften.
Ofta handlar det om brottsrubriceringen människoexploatering, men fällande domar är svåra att få till eftersom den svarta arbetskraften utvisas så fort de vittnar om hur kriminaliteten ser ut.
– Allt detta sker flagrant och öppet. Det är inte så att alla företag ägnar sig åt kriminalitet, men det är tillräckligt många som fuskar för att förstöra för andra.
Situationen har blivit så pass allvarlig att Polismyndigheten nu ska öppna sju MIA-center i Sverige, varav tre redan är i drift i Umeå, Norrköping och Göteborg. Myndighetssamordningen har också lanserat en kampanj med reklamfilmer där anonyma arbetare vittnar om exploateringen de utsatts för.
MIA:s kampanj riktar sig först och främst mot svenska konsumenter. Be om kvitto, håll koll på rimliga prisnivåer och uppmärksamma oegentligheter, är bara några saker som privatpersoner kan göra för att motverka kriminella element i arbetslivet.
Lägger inte kampanjen ett för stort fokus på individen?
– Jag håller med dig och man måste också ha en systemkritik. Ta offentliga upphandlingar som exempel. När skattepengar används för att köpa varor och tjänster så är det inte ovanligt att man göder kriminalitet. Vilket är helt vansinnigt. Offentliga aktörer måste göra kontroller och följa upp alla underentreprenörer som finns när man till exempel bygger en skola.
– Det finns en stor okunskap kring dessa problem och vi ser gärna att arbetsmarknadens parter också engagerar sig för att få stopp på kriminella företag.
Utöver offentliga upphandlingar spelar den liberala arbetskraftsinvandringen från tredjeland (länder utanför EU/EES) också en roll i systemet. Den är inte behovsprövad utan bestäms helt och hållet av arbetsgivaren.
Det enda kravet som finns är att arbetsgivare ska erbjuda månadslön på 13.000 kronor. I veckan som gick klubbade riksdagen att den ska höjas, men det är inte klart till vilken nivå.
Tror du att den höjda gränsen kommer hjälpa?
– Jag vågar inte spekulera allt för mycket, men den organiserad brottslighet kan nog hitta andra sätt att slussa in arbetskraft än via direkt arbetskraftsinvandring. Falska arbetstillstånd som godkänns av ett annat EU-land, till exempel Tjeckien, är ett sätt. Ett annat är att ett bemanningsföretag tvingar arbetaren att bli egenföretagare med F-skatt.
Ett problem i arbetet mot de fuskande företagen är sekretessen som råder mellan myndigheterna som samverkar i MIA.
– Jag får inte ens säga till andra myndigheter om vi är på väg mot fel företag när vi är ute på en kontroll. Det är så pass illa.
Den hårda sekretessen är något som de kriminella arbetsgivarna är fullt medvetna om och anpassar därför sin verksamhet efter reglerna. Ett konkret exempel är folkbokföringsbrott som Skatteverket inte kan förmedla till andra myndigheter, trots att de är offentliga handlingar som privatpersoner får begära ut.
– Förhoppningsvis kommer det ändras. Vi har lyft frågan flera gånger och det finns förslag på reformer, säger Conny Svensson.