Hoppa till huvudinnehåll

Vita hjälmarna delaktiga i Turkiets fördrivning av kurder

Alla hyllar Vita hjälmarna i Syrien. Och alla – från Liberalerna till Vänsterpartiet – hyllar de sekulära kurderna i norra Syrien och fördömer Turkiets blodiga invasion av Afrinprovinsen. Men vilken sida väljer Björklund och Sjöstedt när Vita hjälmarna stöder förbrytelserna i Afrin?

Syriska oppositionskoalitionen och Vita hjälmarna står båda bakom Turkiets invasion av den syriska staden Afrin. Dödandet och folkfördrivningen håller de tyst om.

Beskedet kom från Vita hjälmarna själva. Den 28 mars i år meddelade de på sitt officiella twitterkonto att organisationen åter är på plats i staden Afrin i norra Syrien:

”Efter att ha varit förbjudna i två och ett halvt år återvände SyrianCivilDefence [Vita hjälmarnas officiella namn] för att arbeta i den syriska staden Afrin för att tjäna alla syrier. PYD och YPJ stängde centret och arresterade de frivilliga som arbetade där, idag kom vi tillbaka för att vara med invånarna.”

Ovanstående tweet avslöjar var Vita hjälmarna hör hemma och vilka som är deras vänner.

Det avslöjar också hyckleriet hos alla de som genom åren hyllat Vita hjälmarna och förlitat sig på deras vittnesmål och filmer från krigets Syrien. För när Vita hjälmarna ställer sig på samma sida som folkfördrivare och terrorister så är det plötsligt knäpp tyst. 

Vad är det då som är så upprörande med Vita hjälmarnas återkomst till Afrin? 

Staden Afrin och provinsen med samma namn har kontrollerats av kurdiska Demokratiska unionspartiet (PYD) sedan 2012, då den syriska armén lämnade området. PYD:s inflytande har inte uppskattats av Turkiet, som stämplar organisationen som terrorister.

Den 20 januari i år inledde den turkiska armén en offensiv för att tillsammans med den syriska oppositionskoalitionens väpnade gren, Fria syriska armén, ta kontroll över Afrin. 

Invasionen av Syrien har resulterat i minst 500 döda och massflykt från området. Enligt Världshälsorganisationen WHO har 167.000 människor fördrivits från den av kurder dominerade provinsen.

Protester mot Nato-landet Turkiets agerande hördes snart från hela den politiska skalan.

Vänsterpartiets ordförande Jonas Sjöstedt skrev på SVT Opinion den 14 mars:

”Just nu faller Turkiets bomber över oskyldiga kvinnor, män och barn i staden Afrin i norra Syrien […] Till sin hjälp har Turkiet tränat extrema jihadistiska grupper från Syrien som deltar i kriget.”

Lika skarp i fördömandet var Liberalernas Jan Björklund och Fredrik Malm i Aftonbladet den 24 mars, fyra dagar efter att Turkiet knäckt motståndet och tagit kontroll över staden Afrin:

”I snart två månader har Turkiet i samarbete med jihadistmiliser attackerat den kurdiska enklaven Afrin i nordvästra Syrien… President Recep Tayyip Erdogan har inga större bekymmer med islamistiska terrorgrupper, men han är beredd att mobilisera sin militära apparat mot de sekulära kurder som i fem års tid bekämpat världens mest extrema terrorgrupp – islamiska staten…”

Att kritisera Turkiet och dess maktfullkomliga och terroriststödjande presidents övergrepp mot den kurdiska befolkningen är en sak. Det kan vem som helst göra idag, särskilt som kurdiska PYD och dess väpnade koalition SDF bundit upp sig i ett nära samarbete med supermakten USA.

Men att rikta blickarna mot och kritisera Erdogans stödtrupper är något annat. Att göra det skulle för både Vänsterpartiet och Liberalerna betyda att de tvingas ifrågasätta sina tidigare ställningstaganden i Syrienkonflikten

Bakom Erdogan står den syriska oppositionskoalitionen, som på sin webbsida den 20 mars gratulerade Afrin till ”befrielsen” från de kurdiska ”terroristerna”. Det är samma syriska opposition som mottagit svenska biståndspengar från både regeringen Reinfeldt och regeringen Löfven. 

Bakom Erdogan och hans allierade ”jihadistmiliser”, för att använda Björklunds beteckning på invasionsstyrkorna i Afrin, finns också tidigare nämnda Vita hjälmarna.

Den 28 mars, åtta dagar efter att Turkiet och Fria syriska armén ”befriade” Afrin var alltså Vita hjälmarna på plats i staden. De publicerade bilder och filmer som visade hur hjälparbetare städade upp staden för att göra det möjligt för invånarna att åter leva där. 

Men det budskap som annars kännetecknat Vita hjälmarna lyser med sin frånvaro. Vi får inte se några bilder på offren för de turkiska flygbombningarna. Vi får inte höra några upprörda fördömanden av massfördrivningen av civila. Och vi får inte höra några krav på att USA och västländerna måste införa en flygförbudszon och rädda befolkningen genom att bomba ännu mer.

För oss som sedan länge sett igenom propagandabilden av Vita hjälmarna är inget av ovanstående förvånande.

Men vad säger Sjöstedt? Vad säger Björklund? Och vad säger Margot Wallström? Vita hjälmarna har ju till och med välkomnats på utrikesdepartementet i Stockholm.