Röster från sommarlägret

Elisabeth Dotemar, Gävle

– Sommarlägret är som en liten bubbla. Här är så mycket folk av olika slag som umgås och lär sig massa nya saker. Jag åkte en tur till Lysekil och det var lite jobbigt att komma ur bubblan. Så målande beskriver Elisabeth Dotemar sina känslor i slutet av sitt första sommarläger.

Hon jobbar som habiliterare på ett gruppboende, är uppväxt i en kommunistisk familj i Ånge och har flera gånger tänkt åka på sommarlägret men det har inte stämt med semestern förrän nu.
– Välordnat, jättebra och roligt, är andra ord som hon använder om veckan och Elisabeth Dotemar har också lyssnat på några föredrag.
– Viktigast och bäst var Maj Wechelmans film om Carl Bildt och oljan i Sudan och Ogaden.

Anja Norell, David Santiago, Stockholm

– Jag är här av tradition, jag var alltid här som barn, säger Anja Norell som för många år sedan var medlem i RKU. Sedan blev det en massa år i Mexico och nu är hon tillsammans med David Santiago tillbaka i Sverige och på Kommunisternas läger.
– Jag har också en tioåring på pionjärlägret som kom till Sverige i januari och nu tältar hon för första gången. Det är roligt att träffa andra barn, hon stortrivs och det går bra med språket.

Hela familjen stortrivs och David Santiago uppskattar att han fått praktisera sin svenska i samtal och i lyssnandet på politiska föredrag, något som Anja Norell instämmer i.
– Vera Peterssons föredrag om feminismen var särskilt bra, liksom träningspassen i Zumbadans. Men där saknade jag killarna. Tjejer kan göra killgrejer, men killar kan inte göra tjejgrejer.

Familjen Wigren-Byring, Umeå

– Det bästa är att man får lära sig saker. Visst kan man se mycket på semestern bara genom att resa runt i landet, men Kommunisternas läger är perfekt för de som liksom vi vill använda fritiden till att lära sig mer av politik, säger Bianca Byring, som är på sitt andra sommarläger.
– Vi diskuterar mycket politik hemma, men här får vi många nya vänner att samtala och byta åsikter med, instämmer Oscar Wigren.
– Här kan jag, som är inte medlem i Kommunistiska Partiet, prata fritt om politik och samhällsfrågor med vanliga trevliga människor. Vilken skillnad mot vardagen där folk vrider sig i stolen om man för ett politiskt resonemang, säger Bianca Byring som till vardags arbetar som offentliganställd tjänsteman i Region Västerbotten.

De framhåller också den trygga miljön på lägret. Det det kryllar av barn och sonen Ivari kan springa fritt därför att folk tar hand om varandra. Liksom att barnverksamheten har utvecklats sedan de senast var i Lysestrand.
– Jag kan inte heller komma ifrån att vi är lite isolerade i Norrland. Det är två dagars resa hit, men för mig är kontakten med partimedlemmar från resten av landet viktig, säger Oscar Wigren.
– Jag blir lite avundsjuk på partiavdelningar här nere som kan ta hand om varandra.