Så drabbas arbetarklassen av alliansbudgeten

Efter åtta år med högeralliansen röstade svenska folket i riksdagsvalet i september bort den eländiga högerpolitiken. Alliansregeringen förlorade 10 procentenheter i väljarstöd. Dess skapare Fredrik Reinfeldt tog konsekvensen av valförlusten när han på valkvällen sa: ”Valrörelsen är över. Svenska folket har fattat sitt beslut. Vi nådde inte ända fram.”

Reinfeldt avgick både som statsminister och partiledare för Moderaterna. Med Stefan Löfvens S-ledda regering skulle väl ändå högerpolitiken lätta något, men ack vad folket blev bedraget. För sådan är nu den ihåliga borgerliga demokratin att trots den röd-gröna budgeten som regeringen presenterat så ska Sverige framöver styras efter alliansens usla ekonomiska politik under hela 2015.

Trots att det troligen blir ett extraval i mars så kommer den budget som har röstats igenom i riksdagen att gälla för hela 2015. Man kan göra vissa tillägg men utgiftstaket i budgeten gäller i regel för hela året, då det finns en sådan överenskommelse mellan riksdagspartierna.

Det innebär att det är alliansens nyliberala finanspolitik som kommer att gälla under nästa år, även om den nya regeringen efter extravalet har en något förmildrande budgetdisciplin på agendan.

Även om den Löfven-ledda regeringens budget, som förhandlades fram av de tre partierna S-MP-V, i den ekonomiska grundsynen är nyliberal så finns det för arbetarklassen avgörande skillnader mot borgaralliansens budget som i riksdagen fick SD:s stöd. Reformförslag som regeringen budgeterat för men som nu inte förverkligas, vilket påverkar svenskarnas ekonomi negativt.

Arbetsmarknaden

• Ett av regeringens förslag var att höja taket i a-kassan från dagens nivå på 680 kronor om dagen till 910 kronor under de första 100 dagarna och sedan 760 kronor per dag. Den som tjänar 25000 kronor skulle därmed få 80 procent av lönen vid arbetslöshet, som efter skatt gett 3.400 kronor mer i månaden jämfört med tidigare.
• Sjukpenningen skulle höjas lite så att den som i dag tjänar 12.400 kronor i månaden skulle få 200 kronor mer. Den bortre tidsgränsen på 2,5 år var också tänkt att slopas.
• Det blir inga traineejobb för unga i välfärden, dvs att unga arbetslösa skulle få möjlighet att arbeta 75 procent och samtidigt få yrkesutbildning 25 procent av tiden. Inte hellre några extratjänster för långtidsarbetslösa.
• Sysselsättningsfasen för arbetslösa skulle ersättas med att extratjänster med avtalsenlig lön infördes i välfärden. Med alliansens budget blir Fas 3 kvar.
• Höjningen av anslagen till Arbetsmiljöverket dras in och därmed blir det färre inspektioner nästa år.

Pensionen

• Det blir ingen sänkt skatt för pensionärer med allra lägst inkomster. Den som i dag får 10.000 kronor i pension skulle med S-MP-V:s budget fått sänkt skatt med 270 kronor i månaden. Därefter var det tänkt att avdraget skulle trappas ned och från 20.000 kronor ge några tiotals kronor i skattesänkning.
• Även höjningen av bostadstilläggen för pensionärerna uteblir.

Familjen och jämställdheten

• Det blir inte heller höjning av underhållsstödet med 300 kronor per barn för barnfamiljer med låg inkomst. Om regeringens budget gått igenom hade det blivit 1573 kronor per barn och månad.
• Här fanns även en höjning av grundnivån för föräldrapenningen från 225 till 250 kronor per dag.
• Gratis medicin för barn genomförs inte.
• Det blir ingen tredje pappamånad.
• Rut-avdraget halveras inte från 50000 kronor till 25000 kronor. Därmed blir det möjligt att använda rut-avdraget till bartender och poolrengörning även i fortsättningen. Läx-rut avskaffas inte.

Välfärden och infrastukturen

• Någon satsning på mer personal i äldreomsorgen inte blir av.
• Inte heller tre miljarder kronor till högre lärarlöner.
• Den aviserade utredningen om vinster i välfärden tillsätts inte.
• Det blir ingen gratis entréavgift på statliga museer.
• Extra anslag till drift och underhåll av järnvägar uteblir.

Allt detta är av regeringen föreslagna förändringar som inte kommer att genomföras efter att Sverigedemokraterna valde att rösta på högeralliansens budget.

Utöver det har regeringen och alliansen kommit överens om vissa förslag redan innan extravalet utlystes. Skatten på cigaretter, piptobak och andra rökverk höjs med 6 procent och skatten på snus med 22 procent.

Skatt på öl och vin höjs med 9 procent och på sprit med 1 procent samt fordonsskatt med mellan 100 och 800 kronor per år beroende på fordon.

De senare är förändringar som för stora arbetargrupper leder till att redan ekonomiskt trängda lägen förvärras efter åtta år av högeralliansen i regeringsställning.