"Många ställs utan försäkring"

Peter Schönefeld är kanslichef på a-kassornas samorganisation. Han
lyfter fram tre förändringar i regeringens förslag som han menar kan få
stora konsekvenser: skärpningen av arbetsvillkoret, förändringen av hur
normalarbetstiden beräknas samt en ändring som gör att det inte alltid
lönar sig att ta ett jobb.



Den första förändringen, skärpningen av arbetsvillkoret, innebär att
arbetsvillkoret höjs från sjuttio till åttio timmar. Den arbetslöse
måste därmed ha jobbat åttio timmar i månaden under sex månader den
senaste tolvmånadersperioden för att få ersättning från a-kassan.
Konsekvensen av detta kan bli att svaga grupper på arbetsmarknaden
ställs helt utan arbetslöshetsförsäkring.



– Det kommer att bli svårt för många att klara ett arbetsvillkor på
åttio timmar per månad. Vi befarar att det kommer att medföra att vissa
grupper, så som nya på arbetsmarknaden, ensamstående föräldrar och
deltidsjukskrivna, ställs helt utan försäkringsskydd, säger Peter
Schönefeld.



Svårt kvalificera sig

Exempelvis kommer den som arbetar halvtid, där heltid räknas som 36
timmar i veckan, inte att kvalificera sig för a-kassa. Inte heller den
som arbetar halvtid, där heltid är 40 timmar i veckan, kommer att klara
det nya arbetsvillkoret om personen vårdat sjukt barn två dagar
per månad i tre månader.



Den andra förändringen som Peter Schönefeld tror att enskilda kommer
att drabbas hårt av är det förändrade sättet att beräkna den så kallade
normalarbetstiden. Normalarbetstiden är det antal timmar per vecka som
den arbetslösa får ersättning för, och den bygger på hur många timmar
man normalt arbetade innan man blev arbetslös.



Tidigare räknades normalarbetstiden ut på det fördelaktigaste sättet av
två, antingen på de senaste tolv månaderna eller på de senaste sex
månaderna. Det innebär att om du arbetar heltid i sex månader och sedan
blir arbetslös så kommer du att få full ersättning från a-kassan.



Regeringen vill ändra detta till att normalarbetstiden alltid ska
räknas på de senaste tolv månadernas arbetade tid. Om du bara arbetat
heltid de senaste sex månaderna kommer du därmed att få en
normalarbetstid på tjugo timmar i veckan, eftersom arbetstiden slås ut
på hela året.



– Det nya sättet att beräkna normalarbetstiden kan innebära att en del,
framförallt deltidsanställda, inte ens kommer att få femtio procent av
den förlorade inkomsten i a-kassa. De grupperna som riskerar att
drabbas av detta är dessutom ofta redan lågavlönade, säger Peter
Schönefeld.



”Arbetslinjen” följs inte

Peter Schönefelds kritik mot den tredje förändringen, det vill säga att
det kan ge lägre inkomst att ta ett jobb, visar att regeringen inte ens
lyckas leva upp till sitt eget motto.



– Sven Otto Littorin säger att det alltid ska löna sig att arbeta, men
det har inte gett något avtryck i förslaget till ny a-kassa. Om man
exempelvis har ett heltidsarbete och blir arbetslös så får man åttio
procent av förlorad inkomst i ersättning. Om man då blir erbjuden ett
halvtidsarbete under a-kasseperioden så måste man ta det. Men det kan
innebära en stor ekonomisk förlust. För när a-kassedagarna tar slut och
du kvalificerar dig för a-kassa på nytt så kommer den nya a-kassan att
baseras på halvtidslönen. Det innebär att du kommer att få åttio
procents ersättning av halvtidslönen, om du blir arbetslös igen.



Försämrad a-kassa

Tillsammans resulterar de här tre förändringarna i a-kassan i en
kraftigt försämrad arbetslöshetsförsäkring. Och det är uppenbart att
kvinnor och ungdomar drabbas allra hårdast, eftersom de oftare jobbar
deltid på osäkra anställningar.



Men Peter Schönefeld är inte bara kritisk till innehållet i
förändringarna, utan också mot hur regeringen genomför dem. Han är rädd
för att enskilda kommer att drabbas av att förändringarna i a-kassan
ska träda i kraft redan efter årsskiftet.



– Vi hoppas att medlemmarna ska få rätt belopp från a-kassan i tid, men det finns en risk för att vi inte klarar det.



– Vi får extremt kort tid på oss  och på den begränsade tiden ska
vi både ändra villkoren och finansieringen. Vissa förändringar kommer
vi inte hinna med innan årsskiftet, säger han.



Risken är att detta kommer att påverka handläggningstiderna och
kvalitén – om SO lyckas få ut ersättningen överhuvudtaget. Dessutom lär
det med stor sannolikhet bli längre väntetider på telefon.



Men det är inte bara regeringens vilja att driva igenom förändringarna
redan första januari som ställer till problem. Det nya systemet kommer
kräva större administration, eftersom de som är arbetslösa ska betala
den gamla, lägre avgiften till a-kassan, medan den som jobbar ska
betala den nya, högre avgiften.



– Det kommer att bli så att alla kommer betala den högre avgiften
först, och sedan kommer de som inte arbetat något under hela månaden
att få pengar tillbaka. Det måste gå till så här  eftersom det i
början av månaden inte med säkerhet går att veta om personen kommer att
vara arbetslös hela månaden, berättar Peter Schönefeld.



Orättvist system

Det räcker dessutom med att den som är arbetslös får jobb i en timme
under en månad för att den högre avgiften till a-kassan ska betalas.
Därmed kan någon som får arbete i ett fåtal timmar gå back på det. Även
detta vänder sig a-kassornas samorganisation mot, eftersom det är ett
krångligt system som med rätta kan uppfattas som orättvist.



– Vi vill istället att avgiften ska reduceras för varje dag man är arbetslös, säger Peter Schönefeld.



Den nya finansieringen, som innebär att a-kassorna till större del ska
bära sina egna kostnader, ställer också till problem. Peter Schönefeld
hoppas att a-kassorna inte behöver betala in de avgifter de fått från
medlemmarna till staten förrän framåt mars, så att de får en chans att
bygga upp ett kapital först.



– Om staten måste få pengar från kassorna redan i januari eller
februari så kommer många a-kassor att tvingas ta ut en extra taxering
från medlemmarna för att få ekonomin att gå ihop, säger han.



LISA ENGSTRÖM

Proletären 48, 2006