Ska elever kunna överklaga betygen?
Är Jan Björklund mot är det läge att vara för, och vice versa. Ungefär så har många kunnat orientera sig inom skolpolitiken de senaste åren. Men ibland är verkligheten inte riktigt så enkel. En ny statlig utredning föreslår att elever ska kunna begära en omprövning av sina betyg, men vem gynnas av det?
Betygsättning är en myndighetsutövning, och därför ska den också kunna överklagas. Argumentet är slående. När Jan Björklund dessutom snabbt går ut och avvisar förslaget är det svårt att värja sig från magkänslan som säger att elevernas rättssäkerhet måste stärkas genom att en rätt att överklaga införs.
Men vid en närmare granskning visar det sig att frågan om elevers rätt att begära omprövning inte är enkel. Det finns aspekter som måste beaktas och som bör utredas ytterligare innan ett sådant system kan införas.
En risk, som Lärarförbundet påtalar, är att det främst är resursstarka elever som kommer använda sig av möjligheten att överklaga betyg. Barn till högutbildade föräldrar känner i större utsträckning till sina rättigheter och hur man går tillväga för att utkräva dem, och de får troligtvis igenom en överklagan lättare.
Därmed kan införandet av en omprövningsrätt missgynna arbetarbarn i konkurrensen vid ansökan till gymnasiet och högskolan.
Risken att lärare som arbetar i rika områden kommer att sätta omotiverat höga betyg av rädsla för att eleverna annars kommer att överklaga har också påtalats i sammanhanget. Det skulle leda till betygsinflation på sådana skolor.
En annan problematik är av mer djupgående natur och rör själva undervisningens utformning. Om eleverna ska kunna få sina betyg omprövade så krävs det att den som sedan ska granska betygssättningen får tillgång till relevant dokumentation. Det innebär både att läraren måste dokumentera elevens prestation i långt större utsträckning än idag, och att elevens kunskapsutveckling går att dokumentera på ett relativt enkelt sätt. Även detta tenderar att missgynna arbetarbarn.
Konsekvensen av kravet på dokumentation kan nämligen bli att klassrumsbaserad bedömning och kreativa och kollektiva uppgifter åsidosätts till förmån för skriftliga uppgifter och prov. För hur ska en lärare dokumentera en elevs bidrag till en gruppuppgift? Eller hur ska läraren dokumentera en diskussion på en lektion i samhällskunskap, så att en extern person sedan kan se om lärarens bedömning är korrekt?
Elever som har svårare för att uttrycka sig i skrift missgynnas därmed än mer, och undervisningen tenderar att styras in mot fler prov och förhör med lättbedömda och entydiga svarsalternativ. Forskning visar att undervisning som inriktas mot sådana prov blir mindre elevaktiv, samtidigt som sammanhang och komplexitet bortprioriteras.
Med andra ord så skulle införandet av en omprövningsrätt förstärka den utveckling som högerns skolpolitik redan påbörjat, mot fler prov, mer katederundervisning och mindre utrymme för analys och djupare kunskap.
Det är också rimligt att anta att de svårigheter som ett system med omprövning innebär förvärras av det nya betygssystemet som börjar gälla nästa läsår. Då införs nämligen fler betygssteg. Det innebär att läraren, om rätten att överklaga blir verklighet, måste göra en så omfattande dokumentation att en extern bedömare kan avgöra om det var rätt att en elev exempelvis fick C istället för B. Det är knappast en avundsvärd uppgift.
Oavsett dessa farhågor om vad rätten att överklaga betygen kan leda till bör elever givetvis omfattas av ett rättssäkert system. Kanske bör en rätt till omprövning därför införas trots allt. Men i så fall måste konsekvenserna först analyseras noggrant, inte minst ur ett klassmässigt perspektiv.
Fast andra vägar måste också övervägas. Ett alternativ till omprövning är att allas möjlighet att läsa upp betyg på Komvux återigen blir en realitet. På så vis skulle betygen inte få den avgörande betydelse de har idag.
För att en sådan alternativ väg ska bli verklighet räcker det inte att återupprätta vuxenutbildningen. Högerregeringens antagningsregler till högskolan, som missgynnar de som gått Komvux, måste också rivas upp.