Hoppa till huvudinnehåll
Av

Unionen säger nej till krisavtal – arbetsgivare hotar med AD


Tjänstemannafacket Unionen säger fortsatt nej till ett krisavtal liknande det IF Metall skrivit på med Teknikföretagen. Nu hotar arbetsköparna med att gå till Arbetsdomstolen, AD, för att kunna driva igenom lokala lönesänkningar.

Den 2 mars 2009 skrev IF Metall på ett historiskt avtal med arbetsköparna i Teknikföretagen, utan att vare sig LO eller övriga LO-förbund fått möjlighet att ha synpunkter på överenskommelsen. Det så kallade krisavtalet ger lokala klubbar möjlighet att självständigt sluta avtal om 20 procent lönesänkning.

På central nivå har Unionen bestämt sagt ifrån Teknikföretagens försök att få tillstånd ett liknande krisavtal. Förhandlingar har pågått länge och nu kommer man inte längre. I det läget hotar arbetsköparnas förhandlingsdelegation med att stämma Unionen till Arbetsdomstolen för att få facket på knä.

Vi ringer upp en av Sveriges främsta experter inom området, Kurt Junesjö, som tidigare arbetat på LO-TCO Rättskydd och frågar om det verkligen är på det sättet att Teknikföretagen kan stämma Unionen i AD för att man inte går med på lokala lönesänkningar.

– Ja, det kan man faktiskt. Vad det handlar om är fastställesetalan, vilket innebär att arbetsgivaren vill få det sanktionerat att det är tillåtet att ingå överenskommelser om lokala lönesänkningar utan hänsyn till det centrala avtalet, säger Kurt Junesjö.

Men när det gäller Unionen tror han inte att Teknikföretagen kommer att lyckas eftersom facket i alla sina avtal har föreskrifter som innebär att man skall lägga ut en viss procentuell lönehöjning varje år.

Inte tillåtet
– I Arbetsdomstolen finns det en dom (OK/Biva-domen) som klarlagt att när man lägger ut en pott i kollektivtavtalet lokalt innebär det att lönen ska höjas lokalt, vilket skyddar övergångsbestämmelserna i centrala kollek-
tivavtal mot kollektiva lönesänkningar.

– I annat fall kan arbetsgivaren ena dagen gå med på att höja lönerna och sedan nästa dag sänka lönen i lokala avtal. Att träffa överenskommelser som innebär försämringar eller förändringar av kollektivavtal är inte tillåtet enligt 26 paragrafen i medbestämmandelagen, MBL.

– En kollektiv lönesänkning är alltså inte tillåten enligt lagen, inte ens om man träffar en lokal överenskommelse, säger Kurt Junesjö.

 Det där gäller avtal där klausuler om lönehöjningar är inskrivna. Men alla har inte det, en del fack har tilläggsbestämmelser som innebär att parterna lokalt i lönesamtal kan komma överens om vilka löneökningar som ska ske under året.

– I sådana fall finns det ingen central lönepott och då finns det inget skydd mot lönesänkningar, det centrala avtalet garanterar ingen lönehöjning och då garanterar det inte hellre den utgående lönen.

– Är man medlem i Saco eller Ledarna, som har avtal som gör det möjligt att komma överens lokalt om utgående lön, kan arbetsgivaren sänka lönen både enskilt och kollektivt efter förhandlingar med den lokala parten.

– Det är det som Teknikföretagen vill ha fastställt, att den rätten också finns med på Unionens avtal. Men jag tror nog att deras avtal är säkrade mot det i de flesta fall.

”Ute och cyklar”

Sammanfattningsvis har alltså arbetsköpare möjlighet att stämma ett fack för att man inte går med på lönesänkning, men det gäller bara i sådana fall där facket slirat och skrivit in en möjlighet till lokala överenskommelser om lönerna.
– Men när det gäller Unionen är arbetsgivarna ute och cyklar, säger Kurt Junesjö.

KENT HALDEBO
Proletären nr 18, 2009