Åsnan eller elefanten?

Nästa vecka är spektaklet äntligen över. I snart ett år har kören av papegojor dagligen matat oss med rapporter om hur det går i tävlingen mellan Republikanernas elefant och Demokraternas åsna.

Donald Trump är säkert en gränslös typ. Skolad i företagsägarens diktatoriska världssyn och marknadsekonomins populistiska pr-tänk. Trump är en Bert Karlsson på anabola.

Men presidentskapet är inte gränslöst. Vid en eventuell seger lär Trump omgående kallas till både Pentagon och Wall Street som kommer berätta för honom att de inte är någon bolagsstyrelse som han kan köra över hur han vill. Om han inte böjer sig lär hans tid på presidentposten bli kort.

Hillary Clinton är genomfalsk och korrupt, en representant för den politiska kast som gjort karriär på lögner och falskspel. Det är denna korrupta politiska kast som berett vägen för sådana som Trump.

Clinton är dessutom en av de värsta hökarna i Washington. Under sin tid vid makten har hon visat att hon med ett leende på läpparna kan ge order om krig med massdöd och sönderslagna länder som resultat. Men även om Clinton är gränslös i sin krigspolitik, så är presidentskapet som sagt begränsat.

Mot de mer alarmistiska tongångarna om att vi står inför ett nytt 1914 finns många invändningar. I motsättningen mellan kapitalistiska stater finns många andra verktyg och vapen än de regelrätta militära krigen – i varje fall innan vi står inför ett krig direkt mellan stormakter. Dessutom domineras världskapitalismen av ett finanskapital som har allt att vinna på ett integrerat och gränslöst system utan allt för starkt konkurrerande block. Det är ju en sådan global kapitalistisk världsordning finanskapitalet har gjort allt för att bygga upp de senaste årtiondena.

Man ska inte heller underskatta den nedkylande effekt som hotet om kärnvapenkrig har även på de mest hetlevrade krigshökar. Kärnvapenhotet gör att steget mellan krigspropaganda och stormaktskrig är betydligt längre än under förra århundradets första halvsekel.

Vi har sagt det flera gånger förr: Skillnaden mellan Clinton och Trump är att den förra har gjort sig en förmögenhet på politiken, medan den senare har gjort sig en politisk karriär av sin förmögenhet.

Den långvarige riksbankschefen Alan Greenspan sa 2007: ”Med undantag för den nationella säkerheten spelar det knappast någon roll vem som blir nästa president. Världen styrs av marknadskrafterna.”

Marknadskrafterna är inga naturkrafter som står bortom mänsklig påverkan. De är klassintresset hos det finanskapital som sitter i orubbat bo oavsett utgången i presidentvalet.