Sammi Alaa om motstånd, al-Qaida och lugnet i Bagdad

– Det sprids mycket desinformation om vad som händer i Irak. Fakta är att 2007 var det blodigaste året hittills för ockupationsmakten, säger exil-irakiern Sammi Alaa. Som representant för en politisk motståndsfront mot ockupationen ger han en annan bild av USA:s ”framgångar” och den pågående befrielsekampen.

– Att det blivit lugnare i Irak är delvis sant. Men medierna redovisar inte de verkliga orsakerna till detta, säger Sammi Alaa. Han lever i exil i Danmark och besöker Göteborg som gäst på Kommunistiska Partiets 15:e kongress. Sammi Alaa representerar Folkets union, som tillsammans med bland andra Baathpartiet, Irakiska patriotiska alliansen och Iraks kommunistiska parti (centralkommandot) bildat Patriotiska panarabiska islamiska fronten i Irak.

Organiserad reträtt
Sammi Alaa avvisar Bushs tal om att det är truppförstärkningarna på 30.000 som skapat lugnet.

– Dessa trupper sattes in i Anbarprovinsen väster om Bagdad. Syftet var att ta kontroll över det för USA farligaste området i Irak. När fienden sätter in sådana stora insatser är det bättre att undvika konfrontation, lämna området och reorganisera sig på annan plats. Motståndet har lärt sig läxan från de två stora slagen om Falluja 2004. Taktiken att gå i direkt konfrontation med ockupationsmakten resulterade i stora förluster.

Dödspatruller stoppade
Lugnet i Anbarprovinsen är alltså en följd av att motståndsrörelsen genomfört en reträtt från området. Vad det gäller Bagdad är förklaringen en annan. Flera irakiska och arabiska röster har påpekat att det förbättrade säkerhetsläget beror på att ockupationsmakten och de shiitiska regeringspartierna stoppat den mordkampanj och etniska rensning som pågått i flera år. Sammi Alaa förklarar:

– Under 2007 insåg ockupationsmakten att försöket att splittra irakierna och skapa inbördeskrig mellan sunniter och shiiter inte kommer att lyckas. Därför stoppades dödsskvadronerna. Det skedde samtidigt som truppförstärkningen genomfördes. Så kunde USA ge intryck av att man lyckats pacificera motståndet. Men våldet mot civila i Bagdad hade aldrig något med motståndet att göra.

Sammi Alaa påpekar att bluffen också avslöjas av att 2007 var det hittills blodigaste året för ockupationsmakten. Enligt de officiella förlustsiffror dödades 901 amerikanska soldater under året, det högsta antalet under kriget.

– Motståndet mot ockupations-styrkorna och den irakiska militären, polisen och regeringen fortsätter. Det har stärkts och spridits även till mellersta och södra Irak, men detta ignoreras av medierna.

Patriotiska panarabiska islamiska fronten i Irak, som Sammi Alaa är en del av, har som målsättning att bli en samlad politisk röst för motståndskampen. Under förra året slutfördes också en enandeprocess inom den väpnade delen av motståndet. Den resulterade i att de största organisationerna slöt sig samman i tre fronter (se Proletären fakta).

– Alla de tre väpnade motståndsfronterna består av irakier. al-Qaida är inte med och har inte heller bjudits in att vara med, och det är viktigt, säger Sammi Alaa.

– Den stora skillnaden mellan fronterna är att den med baathisterna är sekulär medan de två andra är religiösa. Huvudstrategin är alla överens om, att befria Irak, att ockupationstrupperna ska dras tillbaka villkorslöst samt att man inte ska delta i ockupationsmaktens politiska process.

Splittrar irakierna
Vårt samtal kommer in på den omdiskuterade grupp som går under namnet al-Qaida och som uppstod i Irak efter att ockupationen inleddes. Även om al-Qaida idag sägs bestå av irakiska ungdomar som vill bekämpa ockupationen, har organisationen gjort stor skada i Irak.

– al-Qaida har inte bara attackerat Baathpartiet och den sekulära delen av motståndet utan också religiösa grupper som Islamiska armén, säger Sammi Alaa.

Han konstaterar att det finns gemensamma målsättningar mellan al-Qaida och ockupations-makten. Till exempel har det sunnitiska al-Qaida, genom sin fientliga inställning till ”otrogna” shiiter, understött USA:s försök att splittra irakierna. Detsamma gäller al-Qaidas utropande av Islamistiska staten Irak (ISI) i den sunnidominerade, centrala delen av landet. Också det är i linje med ockupationens strävanden att dela Irak i tre små och svaga stater.

al-Qaidas agerande står i direkt motsättning till motståndets gemensamma agenda, som går ut på att förena sunniter och shiiter i kampen och bevara landets enhet.

Samarbete med USA
– Vi välkomnar alla som vill kämpa mot ockupationen. Men al-Qaida har en mer långtgående religiös och politisk agenda som varken accepteras av motståndet eller det irakiska folket.

al-Qaidas framfart har väckt kraftiga reaktioner bland vanliga irakier, något som ockupationsmakten varit snabb att utnyttja. Runt om i Irak har det på USA:s initiativ och med amerikanska pengar upprättats så kallade väckelseråd, al-Sahwa, med det uttalande syftet att bekämpa al-Qaida. USA påstår att hela 80.000 irakier anslutit sig till dessa, många av dem sunniter som tidigare bekämpat USA med vapen.

– Siffrorna är överdrivna, även om många vanliga irakier i områden där al-Qaida varit starka gått med i väckelseråden. Att motståndsorganisationer anslutit sig är däremot inte sant, säger Sammi Alaa.

Han menar att detta påstående bara är ett av många försök att förvirra vanliga irakier och skapa acceptans för samarbete med ockupationsmakten. Ett annat exempel på detta kom efter mordet på Saddam Hussein då USA, med stöd av Syrien och Jordanien, försökte skapa ett nytt irakiskt Baathparti som skulle gå in i den politiska processen. Detta hade inget att göra med det Baathparti som är en del av motståndet.

Iran och USA
Under intervjun återkommer Sammi Alaa till Irans smutsiga roll i ockupationen. Han beskriver landets täta samarbete med USA i Irak och dess stöd till de shiitiska regeringspartierna och deras fruktade miliser, och han anklagar Iran för att ha ockupationsstyrkor i Irak.

– Motståndet har inga intressen av att skapa splittring mellan Iraks och Irans folk eller att skada Iran. Men vi ser vad iranierna gör på plats i Irak. Även om ockupationen bygger på USA:s armé utgör också de iranska styrkorna ett hinder för motståndets strategi att befria Irak. Fast jag är övertygad om att den dag USA lämnar Irak, då kommer också Irans inflytande att minska dramatiskt, säger Sammi Alaa.

PATRIK PAULOV
Proletären 3, 2008


Röster från Irak

"Vårt folk har kommit att hata al-Qaida, som ger världen utanför intrycket av att motståndet i Irak är terrorister. Vi är emot dödande utan åtskillnad, kampen borde koncentreras endast på fienden. De [al-Qaida] menar att alla shiiter – liksom de flesta sunniter – är otrogna…Ett stort gap har öppnats upp mellan sunniter och shiiter under ockupationen och al-Qaida har bidragit till detta – det har också USA och Iran…kom ihåg att det var amerikanerna som tog al-Qaida till Irak.”
Abd al-Rahman al-Zubeidy, talesman för Ansar al-Sunna, i brittiska The Guardian 19 juli 2007.

"…säkerhetssituationen har i viss mån förbättrats. Orsaken till detta är att George Bush inför sitt folk behöver visa upp någon form av framgång, och detsamma gäller den irakiska regeringen. Båda har insett att den spända situationen i Irak inte är bra för dem. Därför har den irakiska regeringen beordrat sina dödsskvadroner att stoppa attackerna mot folket.”
Harith al-Dhari, ordförande för Muslimska lärdes förbund, i en intervju för al-Jazira 10 december 2007.



Det irakiska motståndets tre fronter
Under 2007 togs viktiga steg för att ena de många väpnade grupperna inom det irakiska motståndet. Idag finns tre större fronter, där de viktigaste krafterna ingår:

1. Överkommandot för jihad och befrielse
Samlar den sekulära delen av motståndet. Bildades av 22 organisationer, varav det tidigare statsbärande Baathpartiet är den starkaste. Vid grundandet i september förra året valdes Izzat Ibrahim al-Douri, Iraks tidigare vicepresident, till överbefälhavare.

2. Politiska rådet för irakiska motståndet
Består av sex islamistiska organisationer, däribland Islamiska armén, Ansar al-Sunna och Hamas i Irak.

3. Fronten för jihad och förändring
Av dess åtta medlemsorganisationer är 1920 års revolutionsbrigader mest känd. Sägs stå nära Muslimska lärdes förbund (AMSI), sunniternas högsta religiösa auktoritet i Irak.

I Proletären nr 44, 2007 fanns en längre artikel om enandeprocessen. Artikeln finns att läsa under fliken USA ut ur Irak!