Greklands kommunistiska parti: ”Motståndet måste stärkas”

Kostas Papadakis tar emot i entrén till KKE:s partihögkvarter norr om Atens centrum. Det har gått mer än ett halvår sedan Proletären intervjuade honom förra gången. Då var det februari, och den radikala fackliga fronten PAME:s generalstrejker och demonstrationer mot den socialdemokratiska Pasok-regeringens drastiska krispolitik hade inletts bara några månader tidigare.

Åtskilliga protester senare har det blivit september, och allt fler greker känner att det är de som tvingas bära krisens bördor.
– Vi har genomgått en period där den första fasen av åtgärder från regeringen, EU och IMF har genomförts. Dessa åtgärder har självklart starkt stöd av plutokratin, de styrande rika, eftersom det är deras önskemål som uppfylls, inleder Kostas Papadakis.

Vi har slagit oss ner i ett mötesrum på sjätte våningen i partihögkvarteret. Kostas Papadakis, medlem i KKE:s centralkommitté, syftar bland annat på de kraftiga lönesänkningar och försämringar av pensionsvillkoren som beslutats. Men det är inte nog.

– Nu förbereds en ny serie åtgärder, fortsätter han och ger några exempel: Momsen ska höjas från elva till 23 procent på vissa basvaror. Skatten på el och bränsle för uppvärmning ska höjas. Järnvägarna och energiförsörjningen ska privatiseras. Nya delar av ekonomin ska liberaliseras.

Det sistnämnda har orsakat stora protester från lastbilschaufförerna. Många av dem är egenföretagare eller arbetar för småföretag.

– Liberaliseringen kommer att göra slut på dem och de stora monopolen kommer att ta över, förklarar Kostas Papadakis.

En central fråga för KKE och den av kommunisterna initierade fronten PAME är att avslöja den i Grekland populära diskussionen om olika modeller av kapitalismen.

– Pasok säger att det behövs en restriktiv politik. Ny demokrati vill ha utökade privilegier för företagen. Men både den socialdemokratiska och nyliberala vägen leder till att kapitalets behov uppfylls.

Kostas Papadakis ger ett färskt exempel. När Greklands socialdemokratiske premiärminister Giorgios Papandreou talade på Internationella handelsmässan i Thessaloniki den 11 september utlovade han nya skattelättnader för företagen. Detta sades samtidigt som folket lovades dyrare mat och el.

– Diskussionen om olika modeller skymmer huvudfrågan, att det är kapitalismen i sig som bär skulden till krisen. Vi säger att det är plutokratin, de styrande rika, som ska betala, inte folket. Vi försöker visa att det finns en annan väg, att monopolens makt kan ersättas av folkets makt och kontroll över ekonomin, förklarar Kostas Papadakis och fortsätter:

– Vi kommunister säger att vårt mål är socialism. Men socialismen är inte något som alla som vill delta i kampen eller i den politiska och sociala allians som vi håller på att bygga måste sluta upp bakom. För oss är socialismen alternativet, för andra kan det vara något annat.

Den allians som Kostas Papadakis nämner är något kommunisterna ser som nödvändigt. Det handlar om att sluta samman de kämpande folkliga krafterna i en front mot imperialismen och monopolen och samtidigt intensifiera kampen.

– Svaret så här långt motsvarar inte angreppen. Trots all kamp i form av strejker och protester har alla försämringar gått igenom. Det går inte att fortsätta om den organiserade rörelsen är svag.

Den 23 september genomförde Alla arbetares militanta front (PAME), Egen- och småföretagares samling mot monopolen (PASEVE), Alla bönders militanta samling (PASY), Grekiska kvinnors federation (OGE) samt Studenternas militanta front (MAS) en första gemensam aktion. I 58 grekiska städer kallades till demonstrationer mot regeringens senaste åtgärdspaket.

– Det är en allians som inte bara protesterar mot försämringar utan presenterar en lösning. Folk vill se en väg ut, veta vad som ska hända med deras fabrik.

Byggandet av fronten, av en rörelse med målet att bryta monopolens makt, är ett långsiktigt arbete. Regeringens krisåtgärder slår däremot snabbt och hårt. När människor drabbas i vardagen måste kommunisterna och deras allierade stå i första ledet i kampen.

Det handlar om skolor vars klassrum är överfulla på grund av de offentliga nedskärningarna. Om lärare och andra yrkesgrupper som inte får fasta jobb utan tvingas gå på korttidskontrakt. Om familjer som fått elen avstängd, eftersom de inte har råd att betala räkningarna. Det sistnämnda börjar bli ett stort problem.

– Vi försöker mobilisera folk bakom kravet att inte stänga av elen. Vi måste agera, för i nuvarande situation kommer vi att se en enorm ökning av fattigdomen. Men det är viktigt att vi inte stannar på nivån att kräva att elen inte ska stängas av, säger Kostas Papadakis och han poängterar nödvändigheten av att knyta samman de små frågorna med den övergripande frågan, om det är monopolens eller folkens intressen som ska tillgodoses.

KKE förbereder sig på en period av upptrappad klasskamp och konfrontation. Den grekiska överheten försöker bekämpa och försvaga det folkliga motståndet mot krisåtgärderna. Sjömännens och järnvägsarbetarnas strejker har stämplats som samhällsfarliga och förbjudits. De strejkande har dock struntat i myndigheternas förbud. Lastbilschaufförernas blockad i augusti kunde inte brytas med mindre än att militären kallades in.

Inför lokalvalet 7 november har kommunistpartiet självt hamnat i skottlinjen.

– Regeringen försöker skrämma oss. De säger att våra kandidater inte kan väljas, att de inte kommer att accepteras i de parlamentariska församlingarna, säger Kostas Papadakis.

Hotet om att slänga ut representanter för ett parti som fick 7,5 procent av rösterna i senaste parlaments-valet är allvarligt. Det är ett tydligt uttryck för de skärpta motsättningarna.

Bakgrunden är att den socialdemokratiska regeringen har drivit igenom nya regler för finansiering av politisk verksamhet. Dessa innebär att politiska partier inte får ge ekonomiskt stöd åt kandidater i lokalvalen, vilket betyder att kandidaterna själva måste betala för sina kampanjer.

– Det kan vi aldrig acceptera. Det betyder att fattiga och arbetare inte kan kandidera.

De nya reglerna innebär också att allt ekonomiskt stöd till partier måste registreras. Till exempel genom att man går till banken och i eget namn sätter in en summa på ett partis konto.

Detta är direkt riktat mot kommunisterna. För att finansiera sin verksamhet samla KKE in pengar i bostadsområden och på arbetsplatser genom att sälja stödkuponger. Det handlar om små summor, som två, tre eller tio euro. Endast så kan kommunisterna stå ekonomiskt oberoende från staten och storföretagen.

– Regeringen säger att lagen är till för att bekämpa korruption och de kritiserar våra kuponger för att de inte kan kontrollera vem som gett vad. Men vi kommer aldrig att överlämna listor på våra medlemmar och sympatisörer till staten och polisen, säger Kostas Papadakis.

Inte heller kommer KKE att acceptera att utestängas från de lokala parlamentariska församlingarna.

 – Det är folket som röstar på våra kandidater och vi kommer att kämpa för att folkets vilja ska följas.

I grekiska lokalval är det sedan mer än ett halvt sekel tillbaka så att partierna själva inte får ställa upp. Partierna går därför till val på listor under andra namn. Kommunisternas lista heter Folkets samling.

Kostas Papadakis summerar det politiska läget inför 7 november:

Det regerande Pasok framställer valet som en folkomröstning om åtgärdspaketen. Partiet försöker skapa en känsla av framgång, av att landet är på rätt väg, tack vare dess ansvarstagande politik. Men Pasok har för säkerhets skull också lanserat ett antal ”oberoende” kandidater som säger sig vara emot krisåtgärderna och framträder som ”goda socialdemokrater”.

– Dessa har i uppgift att samla upp missnöjet så att inte folk går från Pasok till KKE, förklarar Kostas Papadakis.

Ny demokrati röstade nej till den senaste omgången av åtgärder. Men det nyliberala partiet kunde lika gärna ha röstat ja, eftersom de stöder allt som beslutats. Skillnaden är att partiet vill göra det fortare.

Vänsterreformistiska Synaspismos, som ingår i valkoalitionen Syriza, är i djup kris efter att ha splittrats. Inom organisationen finns krafter som vill närma sig Pasok.

De högerextrema Laos stöder alla de reaktionära åtgärderna.

Mot dessa står KKE:s lista som lyfter fram dess övergripande politik.

– Det sägs att vi i lokalvalet inte ska diskutera nationell politik. Men hur kan man tala om att skapa en bra stad om den samtidigt drabbas av hög arbetslöshet och fattigdom, säger Kostas Papadakis.

Intervjun äger rum två dagar före det svenska valet. De grekiska kommunisterna följer utvecklingen i Sverige. Undertecknad informerar om svenska Kommunistiska Partiets kampanj, om de kraftiga högerströmningarna och om den känsla som finns hos många progressiva människor om att Sverige står inför ett ödesval.

Kostas Papadakis skakar på huvudet.

– Runt om i Europa är det socialdemokratiska regeringar som för den mest barbariska politiken mot folken. På 1970-talet hade socialdemokratin ett annat ansikte. Men socialdemokratins tid som folkföreträdare är över. Idag säger vi att högern och socialdemokraterna för samma politik. I Grekland har vi kommunister länge varnat för Pasok. Nu märker folk att vi hade rätt.

Patrik Paulov
Proletären nr 41, 2010

• Läs mer Intervjun med Kostas Papadakis gjordes i samband med PAME:s europeiska facklig konferens i september. Reportaget från konferens publicerades i Proletären nr 39. Finns att läsa på www.proletaren.se


Fakta|Politiska partier i Grekland
Greklands kommunistiska parti (KKE)
• Grundades 1918. Partiet spelade en viktig roll i kampen mot det fascistiska Italiens och Nazitysklands ockupation under Andra världskriget, liksom mot den USA-stödda militärjuntan 1967-74.
• KKE försvagades i samband med realsocialismens kollaps. Vissa ledande krafter ville upplösa partiet och satsa på det vänsterreformistiska Synaspismos. Majoriteten valde dock att stå fast vid principerna och kritiskt granska sin egen historia och realsocialismen.
• KKE blev tredje största parti i valet i oktober 2009 med 7,5 procent.

Övriga politiska partier
• Pasok Socialdemokrater. Vann nyvalet 2009 med löften om att de rika skulle få betala krisen. Har under sin tid vid makten lydigt följt påbuden från EU och IMF och lagt bördorna på folkmajoriteten.
• Ny demokrati Nyliberalt parti som härstammar från en konservativ tradition. Förde en brutal högerpolitik när partiet satt vid regeringsmakten 2004-2009.
• Laos (Folkets ortodoxa samling) Högerextremt parti som i valet 2007 för första gången klarade treprocentsspärren till parlamentet. I EU-parlamentet tillhör partiet samma grupp som Dansk folkeparti och italienska Lega Nord.
• Syriza (Radikala vänsterns koalition) Största enskilda organisation i koalitionen är vänsterreformistiska Synaspismos. Fick 4,6 procent i valet 2009.

Fakta|Front mot imperialismen och monopolen
• Flera radikala organisationer som gått samman i en front mot imperialismen och monopolen. Syftet är att samordna och stärka kampen mot den folkfientliga politiken.
u De organisationer som ingår är:
• Alla arbetares militanta front (PAME)
• Egen- och småföretagares samling mot monopolen (PASEVE)
• Alla bönders militanta samling (PASY)
• Grekiska kvinnors federation (OGE)
• Studenternas militanta front (MAS)