Lögnkampanj mot Kuba
I Miami, USA, demonstrerar den ökände terroristen Luis Posada Carriles till stöd för de sk damerna i vitt i Kuba. Det var Carriles som 1976 organiserade sprängningen av ett kubanskt passagerarplan som just lyft från Caracas i Venezuela, ett terrordåd som kostade 73 människor livet och som Carriles är dömd och internationellt efterlyst för.
Men efter att ha rymt från fängelset lever terroristen Carriles idag i högönsklig välmåga i Miami, skyddad av det USA som påstår sig föra krig mot terrorismen.
Att Carriles demonstrerar för ”damerna i vitt” är ingen tillfällighet. Liksom han själv sponsras de nämligen av terrorstiftelsen Rescate Jurídico i Miami, enligt damernas egen uppgift med 1500 dollar i månaden.
Bilderna på Luis Posada Carriles i demonstrationen i Miami ger perspektiv på den besinningslösa och rent snuskiga hetskampanj som just nu drivs mot Kuba – av Barack Obama, herren över koncentrationslägret Guantanamo Bay, som i förra veckan hade mage att anklaga Kuba för brott mot de mänskliga rättigheterna; av EU-parlamentet, som 11 mars antog en resolution riktad mot Kuba; och nu senast av socialdemokratiska Dagens Arena, som i en beklämmande ledare stämmer in i hetsen mot Kuba.
Den USA-ledda mobben anklagar Kuba för att ha orsakat fången Orlando Zapata Tomayos död. Det är en falsk anklagelse. Sanningen är att de kubanska läkarna gjorde allt för att rädda livet på den hungerstrejkande Tomayo, men utan framgång. Eftersom Tomayo var städslad för och fast besluten att begå självmord.
Kuba beklagar Tomayos död, djupt och uppriktigt och på högsta nivå. Men man vägrar ta ansvar för självmordet. Eftersom det iscensattes av den kontrarevolutionära maffian i Miami, som inte skyr några medel i sin hatfulla kampanj mot det socialistiska Kuba.
Beklämmande i sammanhanget är att Tomayo alls inte var den samvetsfånge han framställs som. Tomayo var en vanlig kriminell, dömd första gången 1988 och därefter gång på gång – för olaga intrång, misshandel, bedrägeri, olaga vapeninnehav och dråpförsök. Han satt i fängelse 2003, då de kubanska myndigheterna grep och dömde 75 personer för olagliga förbindelser med USA:s intressekontor i Havanna. I fängelset lät han sig sedan värvas till det självmordsuppdrag som tog hans liv. Av oklara skäl. Men klart är att Tomayos liv offrades i ett cyniskt spel för att misskreditera Kuba.
Det talas om de som dömdes 2003 som politiska fångar. Det är ännu en lögn. De må vara politiskt oppositionella, sk dissidenter, men de dömdes inte på grund av sina politiska uppfattningar, utan för att mot betalning ha arbetat för främmande makt (USA) och för förbindelser med terroristorganisationer i Miami. Spioner och terrorister, alltså – i ett land som i snart 50 år varit utsatt för ett skoningslöst ekonomiskt krig och upprepade terrorattacker. Vem kan protestera mot att sådana människor sätts inom lås och bom?
Bedrägeriet är faktiskt bottenlöst. Damerna i vitt, som kämpar för att få sina dömda män och söner frigivna, trots att domarna är juridiskt oantastliga, framställs nu som demokratins spjutspetsar i Kuba. Av hela den USA-ledda mobben, inklusive socialdemokratiska Arena. Men hade de demonstrerat i USA eller i något land inom EU, hade de blivit gripna. För terroristbrott. Eftersom de tar emot pengar från en ökänd terroristorganisation.
I förhållande till damerna är Kuba mer tolerant än de länder som deltar i det sk kriget mot terrorismen.
Att använda Orlando Zapata Tomayos tragiska död som slagträ mot Kuba är djupt ohederligt. Man kan kritisera Kuba för mycket. Men absolut inte för bristande respekt för livet och människovärdet. Se bara på alla dessa kubanska läkare som flänger jorden runt för att rädda liv.
Det begås fasansfulla övergrepp mot människor på Kuba. I fånglägret Guantanamo Bay, där USA hållit och håller människor inspärrade utan rättegång, år efter år, utsatta för tortyr och under vidriga förhållanden. Åtminstone fyra självmord har rapporterats från Guantanamo Bay. Varför så tyst om dem?
Kampanjen har inget med fakta och sanning att göra, utan utgör bara ytterligare ett försök att misskreditera den kubanska revolutionen och att isolera det kubanska exemplet, så uppmuntrande för livsbejakande människor världen över. Det är en skam att människor som kallar sig själva vänster deltar i ett så snuskigt spel.
Titta noga på bilden av Luis Posada Carriles. Han är gammal nu. Men se ändå en massmördare, skyddad av USA och i armkrok med dem som nu skriker sig hesa över påstådda brott mot mänskliga rättigheter i Kuba.
Se på Luis Posada Carriles. Och förstå Kuba.
Kampen för demokrati i Kuba handlar om att förhindra Luis Posada Carriles och hans anhang att återvända i triumf till Havanna.
Ledarsidan
Proletären nr 13, 2010