Plan för utvidgat Nato

Ett steg i detta var att bjuda in en rad nya länder i Centralasien som observatörer på Nato-mötet. De inbjudna var Kazakstan, Kirgizistan, Uzbekistan och Tadzjikistan . Dessa länder utgör en geografisk kil mellan Ryssland och Kina. Även Mongoliet som ligger insprängt mellan Ryssland och Kina bjöds in.

Officiellt var den stora punkten Afghanistan. Dels skulle landets framtid diskuteras, men också möjligheterna att förstärka transporterna till Afghanistan via de centralasiatiska länderna. Natos transportvägarna via Pakistan är för osäkra och har av och till stoppats både av Pakistans regering och av olika motståndsrörelser.

”Men Nato talar nu öppet om sina planer på att utstationera trupp i centralasiatiska länder och att en del inbjudna länder är helt klara på detta”, säger Danill Kislov, chefredaktör för den uzbekiska nyhetsportalen Farghana till Voice of Russia.

Sergey Grinyaev från ryska centret för strategiska studier håller med om den analysen. ”Nato visade redan för tio år sedan intresse för att upprätta baser i Centralasien och planerar att bygga ut detta samarbete mer formellt för att bana väg för de centralasiatiska staternas medlemskap i Nato”, säger han till Voice of Russia.

Trots att Mongoliet ligger insprängt mellan Ryssland och Kina så har västmakterna, med USA i spetsen, tillräckligt globalt inflytande över landet för att det i mars skulle underteckna ett samarbetsavtal med Nato. Mongoliet har trupp i Afghanistan och hade det tidigare även i Kosovo.

Zhai Dequan, vice generalsekreterare för den kinesiska sammanslutningen för vapenkontroll och nedrustning, menar att Nato har fler planer på att omringa Kina och Ryssland, genom att även trappa upp närvaron i Stilla Havet.

Det var tre huvudpunkter som stod på den officiella dagordningen för toppmötet:

• Natos aktuella operationer i Afghanistan samt tiden efter 2014 där det officiellt heter att Afghanistans ”egna säkerhets-styrkor övertar ansvaret”.

• Man skall se till att Nato fortsätter sin militära expansion och upprustning även om det är ekonomisk kris och vissa ned-skärningar av militärutgifter i Europa. Denna upprustning innefattar kärnvapen och upprustandet av det så kallade missilförsvaret.

Det sistnämnda är ett fullständigt missvisande ord eftersom det så kallade missilförsvaret syftar till att kunna rikta ett ensidigt kärnvapenanfall mot Ryssland, ett Ryssland som genom missilförsvaret skall fråntas möjligheten att rikta vedergällningsangrepp.

På denna punkt ingår även ersättandet av 180 taktiska kärnvapen utplacerade i Nederländerna, Belgien, Tyskland, Italien och Turkiet med modernare precisionsstyrda kärnvapen som kan avfyras från de lika moderna F35-planen.

Journalisten Ted Sea på brittiska Guardian skriver att planerna innebär ett ”formidabelt stärkande av Natos kärnvapenkapacitet i Europa” och att detta ”ökar Natos möjligheter att kunna nå mål i Ryssland med taktiska kärnvapen”.

• Den tredje punkten var att stärka Natos nätverk ”Partnerskap för fred” för att dra med fler länder som inte är formella Nato-medlemmar.

Statsminister Reinfeldt, utrikesminister Bildt och den nya försvarsministern Karin Enström var närvarande i Chicago. Sverige och andra mindre länder sände med andra ord toppolitiker till Chicago.

Inför den breda allmänheten försöker man lura i den allmänna opinionen att Natos toppmöten är demokratiska sammankomster där alla länder är lika värda och genom att vara med får man inflytande.

Från USA låter det dock annorlunda. Det visar ett tal som en representant från USA:s utrikesministerium presenterade kring supermaktens prioriteringar inför toppmötet i Chicago. Detta skedde på ett möte i Representanthusets utrikesutskott i USA:s kongress den 26 april.

”Mer än någonsin är [Nato]alliansen det redskap som USA använder för att möta olika och besvärliga hot mot vår säkerhet”, uttalade Tina Kaidanow, vice utrikesminister med ansvar för Europa och Eurasien.

Natos expansion i världen är omfattande och de ovan nämnda centralasiatiska staterna och Mongoliet är endast en del i det utvidgade Natos planer.

USA arbetar nu för att ”styra mot att länderna blir fullvärdiga medlemmar i Nato”. Då avses de tre balkanländerna Bosnien, Makedonien och Montenegro samt Georgien.

Bland dessa är det främst Georgien som kan vålla bekymmer inom Natos egna led. Tyskland inte är redo för någon fullskalig konfrontation med Ryssland, dels för att landet gränsar mot Ryssland och dels för att två republiker, Sydossetien och Abchazien och dess folk har frigjort sig från Georgien och är allierade med Ryssland.

Men trots tysk oro så arbetar USA på att skärpa konflikten med Ryssland och arbetar för att Georgien skall tvångsinförliva dessa områden.

USA:s planer på världsherravälde går vidare och det tjugotal formella punkter som sattes upp på dagordningen däribland de tre ovan nämna huvudpunkterna är alla redan bestämda på förhand av USA, enligt fredsaktivisten och den säkerhetspolitiska analytikern Rick Rozoff på globalresearch.org:

”USA beslutar för militärblocket, som det har skapat och dess 27 allierade godkänner besluten.”